onsdag 19 mars 2014

Efter SVT:s Uppdrag granskning - granska förskolan för att garantera kvalitet

SVT:s Uppdrag granskning gör idag ett allvarligt avslöjande om en privat förskola, Hälsans förskola, som har verksamhet i Stockholm och Uppsala. I reportaget framgår att förskolan endast ger barn knäckebröd och vatten till frukost och mellanmål, till och med till barn som knappt har fått tänder. Förskolan har ynka 9 kronor per dag och barn i budget till mat och på en förskola har föräldrarna själva gått in och köpt mellanmål så barnen får äta sig mätta. Uppdrag granskning har också mötts av beklämmande berättelser från föräldrar om för lite personal och blöta blöjor som lett till såriga barnrumpor. Det här är helt oacceptabelt!

Enligt SVT har Uppdrag granskning pratat med 25 personer som har arbetat eller arbetar på Hälsans förskola på olika nivåer. Vittnesmålen pekar alla på en allvarlig situation med för lite pengar till mat. Detta trots att förskolan gått med vinst flera år i rad – 2011 och 2012 gjordes en sammanlagd vinst på 8 miljoner kronor. Vinstjakt har gått före barnen.

Mediagranskningen har framför allt rört två av förskolorna i Stockholm. Men när så allvarlig kritik framkommer mot ett företag som även driver två förskolor i Uppsala behöver nu den borgerliga majoriteten omedelbart gå in och granska förskolan och kräva en insyn i verksamheten, något som bland annat UNT rapporterar om. Det går inte att avpolitisera dessa missförhållanden. Det yttersta ansvaret för den verksamhet som sker inom kommunen – på våra förskolor, skolor och äldreboenden – är politiskt. Den moderatledda majoriteten har under snart åtta års tid haft ansvaret för kontrollen av välfärdens verksamhet och måste försäkra oss om att barn inte far illa på samma sätt i Uppsala som på de förskolor som SVT har granskat.

Mångfald inom välfärden är positivt men det måste vara ordning och reda. Ansvariga politiker behöver ha bättre kontroll och ställa fler och tydligare krav på bemanning och kvalitet. Att tumma på kvaliteten och göra stora vinster på bekostnad av våra barns välmående är oacceptabelt, vilket också tydligt lyfts fram i Aftonbladets rapportering.

Som oppositionspolitiker är det mitt ansvar att granska den verksamhet kommunen bedriver. Och när uppgifter om den här typen av missförhållanden kommer till vår kännedom ser jag det närmast som tjänstefel att inte reagera. Att istället göra som Cecilia Forss (ansvarig politiker från Moderaterna) och endast slå ifrån sig berättigade frågor ger sken av en trött och maktfullkomlig majoritet. Uppsala behöver en ny politisk ledning.

söndag 2 mars 2014

Miljonviten

Under förra året dömdes Uppsala kommun till sanktionsavgifter på 5,2 miljoner kronor eftersom kommunen inte har ordnat boenden för funktionshindrade inom utsatt tid. Beloppet kan växa till 7,7 miljoner om alla domar från 2013 vinner laga kraft. Boendeplatserna gäller personer som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade.

Ansvarig nämnd, dvs Nämnden för hälsa och omsorg (NHO), har enligt uppgift vidtagit de åtgärder och fattat de beslut som åligger nämnden för att få fram de bostäder man ser ett behov av. Men beslutet ska verkställas i en annan del av den kommunala organisationen och någonstans tar det stopp. Vitena måste betalas från NHO:s budget, som har ett beräknat underskott på ca 40-50 miljoner för innevarande år. Samtidigt har nämnden kostnader för ökade insatser i hemmen för dem som inte fått den bostad med det stöd de har rätt till.

Det är ett stort svek mot alla de som under lång tid väntar på det boende och det stöd de har rätt till. Och det är ett enormt slöseri med resurser, resurser som så väl skulle behövas för att förstärka de sociala insatserna, istället för att behöva betala dyra sanktionsavgifter.

Med anledning av ovanstående ställer jag och Eva Christiernin följande frågor till kommunstyrelsens ordförande, Fredrik Ahlstedt (M) i en interpellation till kommunfullmäktige:

-Vad är din förklaring till den uppkomna situationen?
-Vilka åtgärder ska vidtas för att komma tillrätta med de strukturproblem som leder till sanktionsavgifter i mångmiljonklassen?
-Anser du att det är rimligt att NHO är ansvarig för att betala sanktionsavgifterna när deras beställningar inte verkställs?

tisdag 25 februari 2014

Åtgärder för en utbildningslinje

Bild från UNT
Jag hade under eftermiddagen idag en pressträff tillsammans med LO:s ordförande Kålle. Temat var hur vi genom investeringar i utbildning bryter arbetslösheten och stödjer utvecklingen av det lokala näringslivet. Vi berättade om det långsiktiga målet som vi socialdemokrater har att senast 2020 ska Sverige ha lägst arbetslöshet i EU och att det första beslutet som en S-regering ska fatta är att införa en 90-dagars garanti. Längre ska inte en ung arbetslös behöva gå innan aktiva åtgärder sätts in i form av en utbildning, praktik eller jobb.

Jag presenterade också våra lokala krav på att införa yrkescollege, att vi behöver fler arbetsmarknadsutbildningar och YH-platser samt fler platser på landets högskolor. Rätt väg in i framtiden är att satsa långsiktigt på utbildning och forskning. Men då behöver vi tillräckligt med studieplatser, bostäder och en politik som inte låter studenterna stå för notan.

UNT rapporterar från pressträffen här.

måndag 24 februari 2014

Rättvisemärk Uppsala

Kommunfullmäktige ska idag fatta beslut om en ny upphandlingspolicy. Idag skriver jag tillsammans med Erik Pelling följande på UNT Debatt ;

Varje år upphandlar kommunen varor och tjänster för miljardbelopp. Som Sveriges fjärde största kommun är Uppsalas möjligheter stora att främja klimatsmarta lösningar, mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor. Kommunen måste säkerställa att skattepengarna används klokt och att goda arbetsvillkor för de anställda upprätthålls, oavsett vem det är som driver verksamheten. Socialdemokraterna vill att kommunen ska ha en upphandlingspolicy och en uppförandekod som främjar innovationer, garanterar respekten för ILO:s grundläggande konventioner och som lever upp till högt ställda krav på miljö och arbetsvillkor.

Hur mat produceras påverkar djurhållning, biologisk mångfald, miljögifter och klimatet. Vi vill uppnå 100 procent ekologiska livsmedel i de skattefinansierade verksamheterna. Genom att dela upp inköpen kan kommunens upphandling även främja framväxten av lokala livsmedelsföretag. Till vår stora glädje har den borgerliga majoriteten insett detta och förslaget till upphandlingspolicy innehåller det långsiktiga målet om 100 procent ekologiska livsmedel. Det är ett modigt och viktigt förslag.

Men om vi på miljöområdet ger den moderatledda alliansen godkänt så är det sämre med den sociala hållbarheten. Respekt för gällande kollektivavtal och arbetsrätt ska vara en självklar utgångspunkt för all upphandling. Vi socialdemokrater vill därför ta fram en Vita Jobb-modell för goda villkor vid offentlig upphandling. Upphandlade företag ska teckna kontraktsvillkor som innebär förbud att jobba svart, skyldighet att tillämpa branschens kollektivavtal, skyldighet att kontrollera att underentreprenörer också uppfyller villkoren samt regler som medger kontroll och medför sanktioner om reglerna inte följs.

I arbetet för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion är det naturligt för Uppsala att ansöka om diplomering som Fairtrade City. Som en Fairtrade City skulle kommunens upphandling tydligt präglas av etiska kriterier och bli ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. I kraft av sin storlek skulle Uppsala göra skillnad i kampen mot lönedumpning, svartjobb, barnarbete, usla arbetsvillkor, ekonomisk brottslighet, osund konkurrens och oseriösa företags försök att undkomma miljölagsstiftning. De som bidrar till att utveckla Uppsala ska ha schyssta villkor – oavsett om de bor här eller på andra sidan jorden.

Moderaterna har avfärdat vårt förslag om att rättvisemärka Uppsala som ”socialism”. Men antalet rättvisemärkta kommuner i Sverige har fördubblats de senaste åren, många av dem under alliansstyre. Någon drastisk släng av "socialism" verkar dessa 61 kommuner inte ha drabbats av. Det Uppsalas borgerliga majoritet glömmer är att frågan om att rättvisemärka Uppsala handlar om konsumentmakt, vilket de vanligtvis brukar stödja. Att kunna välja schyssta varor och att kunna välja bort moraliskt tveksamma varor innebär att vi konsumenter har makt. Som Sveriges fjärde stad är Uppsalas konsumentmakt stor. Att medvetet avstå från att använda den makten bidrar till att oskäliga arbetsvillkor breder ut sig. Alliansen är i den här frågan ideologiskt förblindad och ser inte vilket verktyg man avstår från i arbetet för en hållbar utveckling.

För socialdemokraterna är frågan om Fairtrade ett tydligt exempel på det vägval Uppsala står inför. Vi vill utveckla Uppsala till en modern, framtidsinriktad storstad som i handling står för en hållbar utveckling och ordning och reda på arbetsmarknaden. Ett målmedvetet arbete med sociala villkor i den offentliga upphandlingen kommer att främja ett sunt näringsliv med schyssta villkor. Som Sveriges fjärde största stad har vi både potentialen och ansvaret att ta täten i det arbetet.

Om Socialdemokraterna får väljarnas förtroende i valet i september kommer vi att ansöka om en diplomering som en Fairtrade City. Den borgerliga majoriteten har hittills varit emot. På kommunfullmäktige idag den 24 februari får de en ny chans att ompröva sin hållning.

torsdag 23 januari 2014

Alliansen försvårar arbetet med att minska skolsegregationen


I en ny kvalitetsgranskning har Skolinspektionen tittat närmare på hur kommuner fördelar sina resurser till skolorna. Granskningen är genomförd i 30 kommuner där de socioekonomiska skillnaderna är stora. Skolinspektionens rapport konstaterar att alla granskade kommuner, förutom två, omfördelar en så liten andel av budgeten att insatser på skolnivå, som kräver mer omfattande resurser, inte kan genomföras. Uppsala utgör ett av de två undantagen. Men den resursfördelningsmodell som med gott resultat har bidragit till en mer jämlik skola i Uppsala har den borgerliga majoriteten nu sedan årsskiftet rivit upp.

Under senare år har föräldrarnas skolbakgrund blivit den viktigaste faktorn för hur elever klarar sig i skolan. Höstens PISA-rapport illustrerade också att svensk skola utvecklas sämst i hela OECD. I matematik har samtliga elever tappat nästan lika mycket. I läsförståelse och naturkunskap är det särskilt de lågpresterande eleverna som halkar efter. Det är en olycklig utveckling som står i bjärt kontrast med ambitionen om en framtidsinriktad skola som skapar likvärdiga förutsättningar för alla elever.

Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att fördela resurserna till skolan smart och efter de behov som finns, utifrån gedigna faktaunderlag. I Uppsala har vi arbetat aktivt med att kompensera för elevgruppers olika förutsättningar. Vi har gjort det med en modell för strukturersättning som har byggt på fyra faktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, om eleven nyligen invandrat, om familjen har försörjningsstöd och om eleven bor med bara en vårdnadshavare. Statistiska analyser har visat att dessa fyra faktorer sammantaget ger den bästa bilden av hur behoven av extra stöd fördelar sig mellan skolor. Modellen har byggt på forskning och empiri.

Skolverket har hänvisat till Uppsala som ett positivt exempel och vår omfördelningsmodell har utgjort en förebild för bland andra Stockholm, Malmö och Örebro. Och som Skolinspektionen nämner i sin artikel har exempelvis Gottsundaskolans resultat höjts nämnvärt över tid. Resultaten i årskurs 9 har sedan 2008 förbättrats från meritvärdet 198,6 till 222,7 år 2012. Gottsundaskolan har, genom Uppsalas resursfördelningsmodell, utöver grundbidraget fått upp till 30 000 kronor per elev och har därigenom kunnat ha en avsevärt högre lärartäthet än snittet för de kommunala skolorna i Uppsala.

Från årsskiftet har den borgerliga alliansen dock genomfört en förändring i strukturersättningsmodellen till kommunens grundskolor. Den omfördelande effekten minskas och viktiga faktorer tas bort som gör den mindre träffsäker. Och modellen ska nu bara räknas om vart tredje år. Allt detta missgynnar skolor där elever har störst behov.

Som motiv för att förändra fördelningsmodellen angav Moderaternas ansvariga kommunalråd (UNT 25/4 2013) att ”Vi har fått kritik för den modell vi har idag av Skolinspektionen som anser att den är för krånglig och inte går att följa upp.” Men Skolinspektionen säger i sin bedömning inget om att modellen är krånglig. Däremot citerar rapporten vad några av Uppsalas politiker tycker om modellen och där nämns att politikerna själva vill att modellen förenklas. Moderaternas ansvariga kommunalråd hänvisar alltså förmodligen till vad hon själv sagt vid inspektionen. Och nu konstaterar Skolinspektionen alltså även att Uppsala var en av endast två av de undersökta kommunerna som hade en väl fungerande modell för att utjämna den segregerade skolan.

Förändringarna i Uppsalas framgångsrika resursfördelningsmodell har således skett utan saklig grund vilket inte bara är djupt provocerande utan framför allt ett svek mot våra barn och unga. Vi socialdemokrater tar målet att ge alla elever i skolan likvärdiga förutsättningar på allvar. Vad har Uppsalas ansvariga politiker idag för besked till den flicka eller pojke med tuffa uppväxtvillkor som går på en skola som nu drabbas av en omvänd Robin Hood politik?

tisdag 14 januari 2014

IT-frågan blottar svagheter i den borgerliga alliansen


Jag är djupt kritisk till den borgerliga majoritetens hantering av kommunens IT-verksamhet. Allt från det bristande beslutsunderlaget, den sena och otillräckliga informationen till de fackliga organisationerna och kommunens medarbetare till den nu mediala turbulensen och alla de frågor som har väckts med anledning av Fredrik Ahlstedts (M) tidigare engagemang inom ett privat IT-företag.

Vi socialdemokrater tar IT-frågan i Uppsala kommun på största allvar. Vi menar att det finns goda skäl att utveckla kommunens IT-verksamhet. Men en stor förändring är förenat med betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga risker. Därför krävs en fullständig analys av den nuvarande situationen och det framtida behovet inom IT-området. Något annat är att vara oaktsam med Uppsalabornas skattepengar.

Ett viktigt led i att utveckla kommunens IT-verksamhet är att etablera en strategisk IT-organisation under kommunstyrelsens ledning med mandat att samordna och strategiskt leda kommunens IT-utveckling. Parallellt med det bör en fullständig genomlysning av kommunens interna IT-verksamhet genomföras vars resultat sen kan ligga till grund för nödvändiga åtgärder.

Att kommunstyrelsens ordförande kallar oss socialdemokrater, som väljer att lyssna till medarbetarna och de fackliga organisationerna, för fega är inget annat än ett tecken på dåligt ledarskap.

onsdag 8 januari 2014

Ulleråker

Är det supervalår så är det. Så jag började "vårterminen" med att tillsammans med min S-kollega i landstinget Börje Wennberg, Fredrik Ahlstedt (M) och Erik Weiman (M) delta i en gemensam pressträff mellan landstinget och Uppsala kommun.

Pressträffen handlade om att vi nu förhandlat fram en överenskommelse där Uppsala kommun får köpa Ulleråkersområdet av landstinget. Planen är att Ulleråker ska bli en helt ny stadsdel med minst 6000 nya lägenheter. Ulleråker ligger oerhört strategiskt i Uppsala. Naturnära och samtidigt nära till centrum och många viktiga arbetsplatser. Innan överenskommelsen kan träda i kraft ska beslut fattas i kommun- respektive landstingsfullmäktige.

Bostadsfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna i Uppsala. Behovet av nya bostäder är enormt och det politiska ansvaret stort. Vi behöver bland annat bedriva en aktiv markpolitik och den föreslagna överenskommelsen är ett mycket värdefullt steg.

En viktig signal med dagens pressträff är att oavsett färg på nästa kommun- och landstingsledning så finns det en majoritet som stöder utvecklingen av Ulleråkersområdet till ett attraktivt område för många Uppsalabor att bo och leva i.