Alliansen försvårar arbetet med att minska skolsegregationen

I en ny kvalitetsgranskning har Skolinspektionen tittat närmare på hur kommuner fördelar sina resurser till skolorna. Granskningen är genomförd i 30 kommuner där de socioekonomiska skillnaderna är stora. Skolinspektionens rapport konstaterar att alla granskade kommuner, förutom två, omfördelar en så liten andel av budgeten att insatser på skolnivå, som kräver mer omfattande resurser, inte kan genomföras. Uppsala utgör ett av de två undantagen. Men den resursfördelningsmodell som med gott resultat har bidragit till en mer jämlik skola i Uppsala har den borgerliga majoriteten nu sedan årsskiftet rivit upp.

Under senare år har föräldrarnas skolbakgrund blivit den viktigaste faktorn för hur elever klarar sig i skolan. Höstens PISA-rapport illustrerade också att svensk skola utvecklas sämst i hela OECD. I matematik har samtliga elever tappat nästan lika mycket. I läsförståelse och naturkunskap är det särskilt de lågpresterande eleverna som halkar efter. Det är en olycklig utveckling som står i bjärt kontrast med ambitionen om en framtidsinriktad skola som skapar likvärdiga förutsättningar för alla elever.

Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att fördela resurserna till skolan smart och efter de behov som finns, utifrån gedigna faktaunderlag. I Uppsala har vi arbetat aktivt med att kompensera för elevgruppers olika förutsättningar. Vi har gjort det med en modell för strukturersättning som har byggt på fyra faktorer: föräldrarnas utbildningsnivå, om eleven nyligen invandrat, om familjen har försörjningsstöd och om eleven bor med bara en vårdnadshavare. Statistiska analyser har visat att dessa fyra faktorer sammantaget ger den bästa bilden av hur behoven av extra stöd fördelar sig mellan skolor. Modellen har byggt på forskning och empiri.

Skolverket har hänvisat till Uppsala som ett positivt exempel och vår omfördelningsmodell har utgjort en förebild för bland andra Stockholm, Malmö och Örebro. Och som Skolinspektionen nämner i sin artikel har exempelvis Gottsundaskolans resultat höjts nämnvärt över tid. Resultaten i årskurs 9 har sedan 2008 förbättrats från meritvärdet 198,6 till 222,7 år 2012. Gottsundaskolan har, genom Uppsalas resursfördelningsmodell, utöver grundbidraget fått upp till 30 000 kronor per elev och har därigenom kunnat ha en avsevärt högre lärartäthet än snittet för de kommunala skolorna i Uppsala.

Från årsskiftet har den borgerliga alliansen dock genomfört en förändring i strukturersättningsmodellen till kommunens grundskolor. Den omfördelande effekten minskas och viktiga faktorer tas bort som gör den mindre träffsäker. Och modellen ska nu bara räknas om vart tredje år. Allt detta missgynnar skolor där elever har störst behov.

Som motiv för att förändra fördelningsmodellen angav Moderaternas ansvariga kommunalråd (UNT 25/4 2013) att ”Vi har fått kritik för den modell vi har idag av Skolinspektionen som anser att den är för krånglig och inte går att följa upp.” Men Skolinspektionen säger i sin bedömning inget om att modellen är krånglig. Däremot citerar rapporten vad några av Uppsalas politiker tycker om modellen och där nämns att politikerna själva vill att modellen förenklas. Moderaternas ansvariga kommunalråd hänvisar alltså förmodligen till vad hon själv sagt vid inspektionen. Och nu konstaterar Skolinspektionen alltså även att Uppsala var en av endast två av de undersökta kommunerna som hade en väl fungerande modell för att utjämna den segregerade skolan.

Förändringarna i Uppsalas framgångsrika resursfördelningsmodell har således skett utan saklig grund vilket inte bara är djupt provocerande utan framför allt ett svek mot våra barn och unga. Vi socialdemokrater tar målet att ge alla elever i skolan likvärdiga förutsättningar på allvar. Vad har Uppsalas ansvariga politiker idag för besked till den flicka eller pojke med tuffa uppväxtvillkor som går på en skola som nu drabbas av en omvänd Robin Hood politik?

IT-frågan blottar svagheter i den borgerliga alliansen

Jag är djupt kritisk till den borgerliga majoritetens hantering av kommunens IT-verksamhet. Allt från det bristande beslutsunderlaget, den sena och otillräckliga informationen till de fackliga organisationerna och kommunens medarbetare till den nu mediala turbulensen och alla de frågor som har väckts med anledning av Fredrik Ahlstedts (M) tidigare engagemang inom ett privat IT-företag.

Vi socialdemokrater tar IT-frågan i Uppsala kommun på största allvar. Vi menar att det finns goda skäl att utveckla kommunens IT-verksamhet. Men en stor förändring är förenat med betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga risker. Därför krävs en fullständig analys av den nuvarande situationen och det framtida behovet inom IT-området. Något annat är att vara oaktsam med Uppsalabornas skattepengar.

Ett viktigt led i att utveckla kommunens IT-verksamhet är att etablera en strategisk IT-organisation under kommunstyrelsens ledning med mandat att samordna och strategiskt leda kommunens IT-utveckling. Parallellt med det bör en fullständig genomlysning av kommunens interna IT-verksamhet genomföras vars resultat sen kan ligga till grund för nödvändiga åtgärder.

Att kommunstyrelsens ordförande kallar oss socialdemokrater, som väljer att lyssna till medarbetarna och de fackliga organisationerna, för fega är inget annat än ett tecken på dåligt ledarskap.

Ulleråker

Är det supervalår så är det. Så jag började "vårterminen" med att tillsammans med min S-kollega i landstinget Börje Wennberg, Fredrik Ahlstedt (M) och Erik Weiman (M) delta i en gemensam pressträff mellan landstinget och Uppsala kommun.

Pressträffen handlade om att vi nu förhandlat fram en överenskommelse där Uppsala kommun får köpa Ulleråkersområdet av landstinget. Planen är att Ulleråker ska bli en helt ny stadsdel med minst 6000 nya lägenheter. Ulleråker ligger oerhört strategiskt i Uppsala. Naturnära och samtidigt nära till centrum och många viktiga arbetsplatser. Innan överenskommelsen kan träda i kraft ska beslut fattas i kommun- respektive landstingsfullmäktige.

Bostadsfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna i Uppsala. Behovet av nya bostäder är enormt och det politiska ansvaret stort. Vi behöver bland annat bedriva en aktiv markpolitik och den föreslagna överenskommelsen är ett mycket värdefullt steg.

En viktig signal med dagens pressträff är att oavsett färg på nästa kommun- och landstingsledning så finns det en majoritet som stöder utvecklingen av Ulleråkersområdet till ett attraktivt område för många Uppsalabor att bo och leva i.

Vi går till val själva - men är redo att samarbeta brett

För ett tag sedan skrev Stefan Löfven och Carin Jämtin en artikel i DN om Socialdemokraternas syn på regeringsfrågan. Deras hållning speglar vår hållning här i Uppsala som beskrivs i dagens UNT.

Vi socialdemokrater går till val själva, med vårt eget valmanifest och siktar på en S-ledd majoritet i Uppsala kommun. För att ta ansvar för Uppsala kommun öppnar vi också dörren för breda samarbeten över blockgränsen.

Jag har alltid tyckt att samarbete är bättre än låsta positioner och att ansvar är bättre än att blunda för att omvärlden förändras. Fram till valet kommer jag göra allt jag kan för att så många Uppsalabor som möjligt sluter upp bakom den socialdemokratiska visionen om ett bättre samhälle. Efter valet är jag redo att inleda samtal om hur vi kan bilda en majoritet som sätter jobb, utbildning, solidaritet och mänskliga rättigheter i centrum.

Medaljmiddagen

"Men titta - där är Johns mamma". I minglet inför middagen och medaljutdelning på Slottet igår kväll stötte jag ihop med en lärare på min sons skola. Medaljmiddagen är kommunens sätt att uppmärksamma och tacka de medarbetare som jobbat i kommunen i 25 år. Det är en högtidlig tillställning och det känns i luften. Läraren jag mötte hade tagit ledigt på eftermiddagen, varit hos frissan och gjort sig fin i håret och satt på sig sina finaste kläder.

Och jag känner mig tacksam när vi sitter samlade i Rikssalen. Vi tackar alla underbara lärare, alla undersköterskor, alla brandingenjörer, alla socialsekreterare och alla köksbiträden. Alla ni som gör att Uppsala kommun fungerar och är ett så bra ställe att leva sitt liv. Att våra barn kan gå till skolan, att våra äldre blir väl omhändertagna på äldreboendet, att vi kan dricka rent vatten och att får hjälp när olyckan är framme eller när det brinner. Men också att vi kan njuta av en pjäs på Stadsteatern eller av musik på Uppsala konsert och kongress. Och så mycket mer! Ni är alla som är verksamma inom kommunen så ovärderliga.

Tack!

Vi behöver fler jobb för Sveriges unga!

För oss socialdemokrater är kampen mot ungdomsarbetslösheten en oerhört viktig uppgift. Ett sommarjobb är ofta den första kontakten en ungdom har med arbetslivet. Flera kommuner, däribland Uppsala, genomför särskilda insatser för att erbjuda ungdomar sommarjobb. Ett jobb på sommaren är en möjlighet att knyta kontakter och samla erfarenhet inför framtida jobbsökande. Det vi behöver fundera på är hur vi kan ge fler unga en möjlighet att jobba på sommaren.

Häromdagen kom en ny IFAU-rapport (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) som studerat samtliga elever som slutat ett yrkesprogram på gymnasiet år 2006. Rapporten visar att ungdomar ofta hittar sina första arbeten efter gymnasiet genom de kontakter de skapat på sommarjobb eller extrajobb under studietiden. Sommarjobb under gymnasiet är alltså en viktig väg in på arbetsmarknaden.

Det vi kan läsa i rapporten är att gymnasiestudenterna i undersökningen har 35 procentenheter högre sannolikhet att få sitt första mer varaktiga jobb efter studenten på de arbetsplatser där de jobbat under studietiden, jämfört med elever från samma yrkesprogram och skola som inte har samma yrkeserfarenhet.

Det är också intressant att det inte bara är kontakten med en specifik arbetsgivare som är viktig, utan att även de tidigare jobbarkompisarna kan hjälpa ungdomarna att ”få in en fot” på andra företag.

Den här rapporten lär oss mer om hur tillfälliga anställningar fungerar som en språngbräda mot mer varaktig sysselsättning.

Vi socialdemokrater har till kommunfullmäktige skrivit en motion om att erbjuda elever efter årskurs 9 på högstadiet och årskurs 1 och 2 på gymnasiet feriearbete i enlighet med den modell som finns i Nynäshamn.

I Nynäshamns kommun har det under ett antal år bedrivits ett mycket framgångsrikt samarbete mellan kommunen och näringslivet för att skaffa fram sommarjobb åt skolungdomar. Där är det så att fyra årskullar, de som slutat årskurs 9 på högstadiet till dem som slutat årskurs 3 på gymnasiet, erbjuds sommarjobb och alla som lämnar in en ansökan garanteras arbete. Garantin inkluderar arbete i tre veckor.

Av de sommarjobb som finns i Nynäshamn är 60% inom det privata näringslivet och resterande 40% inom den kommunala verksamheten. Jag tycker att det är en smart politik att samverka med näringslivet för att erbjuda många fler ungdomar sommarjobb!

Beslutet i kommunfullmäktige blev att besvara motionen. Samtidigt kan man kan läsa i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar i ärendet om inriktning till feriearbete för 2014 att majoriteten vill undersöka möjligheten att använda "Nynäshamnsmodellen". Därför borde beslutet på kommunfullmäktige blivit bifall till motionen.

Det har blivit populärt att bland alliansföreträdare hävda att vi i oppositionen slår in öppna dörrar när vi driver våra frågor. Men jag väljer att vara glad att majoriteten ser det geniala i våra förslag och bifaller dem, om det så än är bakvägen. Vi behöver fler jobb för Sveriges unga! Jag välkomnar alliansen in i matchen.

Höstkampanj

Jag knackar dörr för att alla unga ska ha ett jobb att gå till. Tillsammans med partivänner från hela landet är vi socialdemokrater i Uppsala nu ute i en höstkampanj där vi samtalar med företagare och knackar så många dörrar vi kan.

Och budskapet handlar om jobben. Att fler än 10 600 personer går utan arbete i vårt län. Det är en förlust för samhället och en tragedi för de berörda individerna och deras familjer. Med en arbetslöshet som är högre än snittet i länet har Uppsala kommun all anledning att känna oro. Det går inte att vara nöjd med en arbetslöshet som parkerat sig på en nivå över 6 procent.

Och än svårare är det för våra ungdomar. När de är färdiga med studierna och redo att ta ett jobb. Vad händer då? Den verklighet som många unga idag möter är att gå direkt ut i arbetslöshet. Och än svårare har förstås de ungdomar som inte klarar av gymnasiet.

Många unga är idag arbetslösa länge. Vad gör det med individen? Känslan av misslyckande är förstås överhängande. Man vill få chansen att få ett utvecklande arbete och bidra till samhället men istället får man sitta passivt och bara vänta, och vänta. Och från ledande borgerliga politiker får man höra att lösningarna är otryggare anställningar och lägre ingångslöner. Men det är inte den socialdemokratiska vägen. Vi vill att Sverige ska konkurrera genom starka, trygga och kompetenta människor. Sverige ska gå framåt genom kunskap och arbete. Därför satsar vi till exempel på utbildningskontrakt och en 90-dagars garanti. Jag knackar dörr för att alla unga ska ha ett jobb att gå till.