Upphandling för jämställdhet

Kommuner och landsting köper varor och tjänster för minst 500 miljarder kronor per år. Den köpkraften ska vi använda för att främja jämställdhet i samhället, det skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting. Här nedan följer artikeln i sin helhet.

"Kommuner och landsting köper varje år varor och tjänster för minst 500 miljarder kronor. Det är en sjundedel av Sveriges samlade BNP. Allt mer av kärnverksamheterna vård, skola och omsorg utförs av externa leverantörer. Upphandlingen sker i strikt reglerade former enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV).

Lagstiftningen ger upphandlande myndigheter möjlighet att ställa olika krav på leverantörerna utöver själva tjänsten eller varan.

På miljöområdet har kommuner och landsting kommit ganska långt när det gäller kravställandet. Men när det gäller jämställdhetskrav tycks det råda en överdriven försiktighet, kanske för att det finns en osäkerhet om vad lagen tillåter.

I själva verket har vi stora möjligheter att ställa krav på leverantörerna för att främja jämställdheten i samhället. Lagstiftningen säger till och med att vi ”bör” beakta sociala hänsyn – där jämställdhet mellan kvinnor och män är en del ­ vid upphandlingen.

Hållbar jämställdhet är namnet på SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting, det vill säga att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av verksamheten. Här utgör den offentliga upphandlingen en viktig del.

Nu har SKL tagit fram riktlinjer som klargör de juridiska möjligheterna att ställa jämställdhetskrav vid upphandling. Vi ger också konkreta exempel på hur det kan se ut i verkligheten.

Ett företag som vill sälja varor eller tjänster till Växjö kommun ska bifoga en aktuell jämställdhetsplan och förbinder sig att inte diskriminera någon i sin verksamhet, ett krav som också gäller underleverantörer.

Ett vårdföretag som vill sälja tjänster till Stockholms läns landsting ska kunna följa upp att kvinnor och män får en likvärdig vård.

Leverantörer som ska ingå avtal med socialnämnden i Bollnäs ska följa nämndens jämställdhetspolicy som slår fast att jämställdhetsarbetet är en del av ett pågående kvalitetsarbete och att kvinnor och män ska få likvärdig behandling.

Det är naturligtvis också viktigt hur man ställer krav, det vill säga att kraven är tydligt formulerade, relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv, samt att de är möjliga att följa upp. Jämställdhetsintegrering handlar om att formulera mål och följa upp dem på ett sätt som synliggör kvinnor och män i resursfördelning, bemötande och service.

I ett jämställt samhälle svarar all offentligt finansierad verksamhet mot både kvinnor och mäns villkor och behov. Kommuner och landsting ska ge likvärdig och bra service till kvinnor och män, flickor och pojkar.

Det ansvaret har vi oavsett om det är en privat utförare eller den egna organisationen som tillhandahåller servicen.

Anders Knape
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Carina Sándor
ordförande i styrgruppen för Hållbar jämställdhet, ledamot i beredningen för demokratifrågor

Lars Dahlberg
1:e vice ordförande i förhandlingsdelegationen"