1900-talet var en era då användningen av naturresurser och material växte utan motstycke. Den globala användningen av råmaterial växte med ungefär dubbelt så mycket som befolkningstillväxten. Vi måste nu ta krafttag för att hantera den efterfrågan av naturresurser som en växande befolkning på jorden och strävan efter högre levnadsstandard leder till. Materialkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2060 om vi inte åstadkommer förändringar och använder resurserna mer effektivt.
En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor och att upprätthålla värdet på materialet under hela livscykeln. Vi behöver innovationer, smartare produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.
För mig som socialdemokrat är det självklart att bidra till en globalt hållbar användning av jordens resurser. Sverige måste därför ta stort ansvar för att utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin.
För att klara det behöver vi jobba brett. EU-kommissionen lyfter i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi fem prioriterade områden: plast, matavfall, kritiska råmaterial, bygg- och rivningsavfall, biomassa samt biobaserade produkter.
Viktigt för Sverige i detta arbete är bland annat nyindustrialiserings-strategin Smart Industri, livsmedelsstrategin och handlingsplanen för hållbar konsumtion. Att arbeta för att kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen är också avsikten med strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp. Och som konsument ska det vara lätt att göra rätt. Eller om du så vill - svårt att göra fel. Under mandatperioden ska flera steg tas för att göra det lättare att återvinna och återbruka.
En bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska genomföras för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.
Producentansvaret är en viktig del av såväl Sveriges som EU:s arbete med att förebygga uppkomsten av avfall och ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt. Ett starkt producentansvar är centralt för att skapa ett resurseffektivt samhälle. Vi kommer nu få skärpningar av producentansvaret och under mandatperioden blir det viktigt att följa hur utbyggnaden av den fastighetsnära och kvartersnära insamlingen av förpackningsavfall och returpapper fortgår.
Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.
2017 antog riksdagen en livsmedelsstrategi för Sverige. Det övergripande målet för strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.
Livsmedelsstrategin lyfter fram behovet av insatser för att främja minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument, genom t.ex. ökat samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer och myndigheter och informationsinsatser riktade mot konsumenter.
Regeringen har vidare gett Livsmedelsverket i uppdrag att, i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, arbeta för ett minskat matsvinn. De svenska åtgärderna ska bidra till att nå det globala hållbarhetsmålet i Agenda 2030.
Nedskräpningen av våra hav är en av vår tids största miljöutmaningar. Plastartiklar för engångsbruk står för omkring hälften av allt marint skräp på europeiska stränder. EU-direktivet om minskning av plastprodukters inverkan på miljön omfattar åtgärdsförslag för de tio vanligaste plastprodukterna som orsakar marin nedskräpning. Huvudsyftet med initiativet är att förebygga och minska det marina plastskräpet i form av plastartiklar för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast. Åtgärdsförslagen omfattar såväl förbud, krav på förbättrad avfallsinsamling, nationella mål om minskad konsumtion, krav på märkning, designkrav och krav på kostnadstäckning i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Vi ska från svensk sida fortsätta driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.
Sedan den 1 juli 2018 gäller ett nytt svenskt förbud mot små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, i kosmetiska produkter. Syftet med förordningen är att begränsa tillförseln av plastpartiklar till sjöar och hav. Spridningen av mikroplaster ska ytterligare förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.
Vi står inför en stor uppgift. Men den är viktig och självklar. Att öka resursanvändningen och främja övergången till en cirkulär ekonomi är viktiga delar för en grön tillväxt som både bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det gynnar näringslivsutveckling och skapar nya jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar