tisdag 13 oktober 2009

Förvaring - eller en förskola värd namnet?

En av de viktigaste frågorna för oss socialdemokrater inför valet nästa år är att minska barngrupperna inom förskolan. Vi har i Uppsala många fantastiskt fina förskolor och pedagogerna är hängivna eldsjälar som tar hand om det viktigaste vi har - våra barn. Men dom har en oerhört tuff arbetssituation och den blir tuffare och tuffare.

Under den borgerliga majoriteten i Uppsala kommun har barngrupperna blivit större. Sätter man sig sen in i hur en dag på dagis ser ut och hur personalens scheman läggs så blir siffrorna än värre. Ett exempel kommer här. Barngruppen har 20 barn som är mellan 1-4 år på 2.75 personal. Med planering och övriga personalmöten inplanerade blir resultatet att från klockan 13.00 varje dag finns endast 2 vuxna kvar på 20 barn! Det är den verklighet som barnen har.

Till det vill nu den borgerliga majoriteten lägga till ännu fler barn! Någon har kläckt idén att "vi låter 15-timmars barnen (barn till arbetslösa eller föräldralediga) gå omlott", dvs ett barn går på förmiddagen och det andra på eftermiddagen och på så sätt delar de på en plats. Det helt utan att betänka att i princip all pedagogisk verksamhet sker under förmiddagstid då det finns lite mer personal och barnen är pigga. De barn som skulle komma på eftermiddagen skulle komma till dagis då många kompisar sover middag och det skulle förstås även innebära att de fåtal personal som är kvar under eftermiddagen får ännu fler barn att ta hand om. För tanken om att låta barnen gå omlott handlar förstås om att spara pengar och man kommer inte kunna ta in fler personal för att klara situationen på eftermiddagarna.

Andra nackdelar med ett omlottsystem är att hela barngruppen aldrig är samlad och att det är väldigt svårt att förutsäga barngruppens storlek. När den föräldralediga börjar jobba eller den arbetslösa får ett jobb har barnet rätt att gå heltid igen och då finns det helt plötsligt för många barn i gruppen. Vad är planen då?

Det gäller att se igenom siffrorna och statistiken och se vad det handlar om, det värdefullaste vi har - våra barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar