måndag 27 augusti 2012

Nej till handlingsplan mot barnfattigdom i kommunfullmäktige

Det har nyss kommit ut en bok som heter "Barnfattigdom" där Uppsalaforskare valt att fokusera på barnens perspektiv när det handlar om att växa upp i ekonomisk utsatthet. Forskarna säger att siffrorna om barnfattigdom ifrågasatts under åren men det är bara att lägga ut dimridåer och undvika grundproblemet.

I boken kan man bland annat läsa om vad en flicka berättade i en intervju om hur det är att behöva räkna pengarna för att kunna gå och köpa mjölk:

”Jag är liksom lite orolig för mamma. När mamma börjar gråta så börjar jag också gråta. Hon brukar inte märka nåt för jag springer bara till mitt rum.”

Varje år kommer en mängd ansökningar om ekonomiska stöd in till föreningen Majblomman. Det föräldrarna eller barnen ber om pengar till är till exempel:

-En ny säng och madrass då barnets gamla är utslitna.
-Pengar till synundersökning och nya glasögon.
-Mössa, vantar, overall och stövlar.

Så ser verkligheten ut för många barn och ungdomar.

Vi socialdemokrater menar att barnfattigdom måste bekämpas på alla sätt. Både med långsiktiga och akuta åtgärder – de barn som växer upp i dag kan inte vänta. Vi behöver ett långsiktigt arbete för att successivt minska klyftorna och barnfattigdomen och vi behöver kraftfulla åtgärder för att minska effekterna av barnfattigdomen i dag.

Vårt förslag om en kommunal handlingsplan tar sitt avstamp i Rädda Barnens krav på kommunala handlingsplaner mot barnfattigdom. Utgångspunkten är att barn aldrig ska behöva drabbas av föräldrars ekonomiska situation. Som socialdemokrat kan jag aldrig acceptera att barn tvingas växa upp i fattigdom och begränsas i sina livsval och möjligheter att utvecklas.

Vi har idag ett barn- och ungdomspolitiskt program i Uppsala kommun som det hänvisas till i alla remissvaren angående vår motion. Det är jättebra att vi har ett sådant program i kommunen men jag ser ingen konflikt mellan ett sådant program och en Handlingsplan mot barnfattigdom. Det övergripande målet i programmet om ”Alla barn i Uppsala kommun växer upp under likvärdiga villkor” behöver kompletteras med strategier för att nå målet samt med konkreta åtgärder.

Vårt förslag är att vi, precis som man valt i Örebro, tillsammans med andra aktörer i samhället tar fram strategier för hur vi ska jobba. Efter kvällens debatt i Kommunfullmäktige är jag glad över den ökade samsyn vi har kring problematiken. Men tyvärr vill inte den borgerliga majoriteten stödja vårt förslag om en konkret och kunskapsbaserad handlingsplan utan de är nöjda med det arbete som görs idag. Mycket bra görs idag med jag är övertygad om att vi med gemensamma krafter kan nå så mycket längre.

tisdag 21 augusti 2012

Borgarna i Uppsala sitter på läktaren


Utdrag ur Dagens Samhälle nr 27
Sociala investeringar är en het fråga i Kommunsverige idag. Den är aktuell i många kommuner, uppe på dagordningen i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och en viktig punkt på Kommek som inleds idag i Malmö. Kommuner med alla olika partifärger i ledningen är med och utvecklar denna viktiga fråga. Men i Uppsala väljer den borgerliga majoriteten att avslå min och Erik Pellings motion i frågan och ställer sig frågan varför man överhuvudtaget ska arbeta med sociala investeringar.

Att förebygga och förhindra att unga med behov av särskilt stöd hamnar snett i livet sparar både mänskligt lidande och pengar. Och att aktivt arbeta för att bekämpa långtidsarbetslöshet och social utslagning är en bra politik men även en klok investering. Men med en kommunal planering som i praktiken sällan ser längre än till nästa budgetår har det visat sig svårt att få fram pengar till förebyggande insatser. Här krävs nya grepp!

Investeringar i byggnader och infrastruktur är vardag i den kommunala verksamheten. Men att på samma sätt investera i människor har hittills varit nästan omöjligt. Trots kunskapen om det förebyggande arbetets betydelse används resurserna i allt för stor utsträckning till att reparera skadorna i efterhand.
Utdrag ur Dagens Samhälle nr 27

Tanken med sociala investeringar handlar om att styra om resursanvändningen över tid så att ett nytt förhållningssätt med ett större fokus på tidiga insatser kan få fäste. Norrköping och Umeå är exempel på kommuner som har infört sociala investeringar och Göteborg har fattat beslut om att göra det. Norrköping fokuserar på insatser för att stödja barn med särskilda behov och på att bekämpa långtidsarbetslöshet (se bild).

De utmaningar som Uppsala står inför kräver att vi vågar tänka nytt och erkänna vikten av att jobba förebyggande och tillsammans med andra aktörer. Att välja att sätta sig på läktaren och tro att vi inte behöver ta till oss nya ideer är inte att ta ansvar för Uppsala och för framtiden. Min uppmaning till väljarna i Uppsala är att i nästa val sätta borgarna permanent på läktaren.

måndag 20 augusti 2012

Sätt barnens hälsa i centrum

Nu har höstterminen startat. Själv följde jag häromdagen en nervös kille till första dagen i tvåan. Han var så pirrig och förväntansfull. En stor och viktig dag för honom och för mig.

Skolbarnen på Årsta- och Brantingskolan har också börjat, och trots alla löften från den borgerliga kommunledningen får nu barnen återvända till mögelskadade skollokaler. Det rapporteras bland annat i UNT och i TV 4. Problemen på skolorna har uppmärksammats under en längre tid men först i slutet av vårterminen fick barnen och föräldrarna löften om tillfälliga undervisningslokaler under hösten. Det var ett besked som välkomnades med glädje. Desto större är förstås besvikelsen nu när löftena visade sig vara tomma.

Bild ritad av min dotter
Och jag kan så väl förstå den oro som barnen och föräldrarna nu känner. Vad betyder det att barnen får gå ytterligare en termin i lokaler som har mögelproblem. Att få svaret att "i nuläget utgör det ingen större hälsofara" är inte OK.

Oklarheter i provtagning, vilka ämnen barnen utsätts för och om det är farligt ställdes jag själv inför när min dotter kom tillbaka till förskolan efter sommaren. Även där har personalen under en längre tid lyft frågan om att många av personalen och barnen ofta varit sjuka och äntligen har undersökningar inletts. Men att inte snabbt få svar och besked om eventuella åtgärder är jobbigt. När jag lämnade min dotter i den nya femårsgruppen på förskolan första dagen efter sommarlovet var det en mycket stor dag för mig och jag var lite nervös, men min dotter sa snabbt "Ska du inte gå snart?". Den trygghet hon känner där är fantastisk att känna som förälder. Dagen efter kom mailet om luftproblemen.

När man som förälder inte känner sig trygg med den miljö som våra barn befinner sig i så faller allt annat. En förskola och skola av hög kvalitet är för mig en av de viktigaste politiska frågorna. Och menar vi allvar med arbetslinjen är bra förskolor och skolor i allra högsta grad en nödvändighet.