fredag 10 maj 2019

Rättvis klimatomställning

Vi behöver genomföra en omfattande samhällsförändring för att nå klimatmålen. Det handlar om en omställning som behöver involvera hela samhället och som går hand i hand med arbetet med omfördelning- och jämlikhetspolitiken. Ingen ska lämnas efter när vi nu växlar upp klimatarbetet.

Vi ska nå nettonoll-utsläpp till 2045. Det innebär nollutsläpp i de flesta sektorer.

• Transportsystemet behöver ställas om

• Industrins utsläpp måste minska till nära noll

• Och vi måste skapa förutsättningar för att lagra koldioxid för att nå negativa utsläpp.

De tekniska förutsättningarna för att ställa om är goda, men forskning och fortsatta satsningar på Industriklivet är viktigt. Det svenska näringslivet har en stark vilja till omställning och inom initiativet Fossilfritt Sverige har branscherna själva tagit fram färdplaner mot nollutsläpp. Och omställning är en förutsättning för konkurrenskraft. EU-kommissionen beräknar att 2 miljoner nya jobb skapas när EU nu sätter målet om att nå nettonoll till 2050.

Vi kommer inte klara att nå klimatmålen själva. Vi behöver jobba tillsammans i EU och globalt. EU har de ekonomiska förutsättningarna men också ett ansvar att ta ledartröjan i det internationella klimatarbetet.

Sverige måste vara en stark kraft i FN och EU för en mer ambitiös klimatpolitik. Det handlar om att driva på internationellt för att skärpa åtagandena i Parisavtalet och för att EU:s samlade utsläpp måste minska snabbare än det gör idag.

För att klara omställningen måste vi effektivisera transporterna, skapa ett väl fungerande transportsystem, genomföra den Nationella godstransportstrategin samt minska utsläppen i transportsektorn.

Vi måste gå över till biodrivmedel och staka ut vägen framåt för reduktionsplikten. Skogen kommer därför att spela en avgörande roll i omställningen till det klimatsmarta samhället. Det gäller dels genom dess förmåga att framställa avancerade biodrivmedel. Men det gäller också skogens funktion som kolsänka.

Elektrifieringen kommer också vara väldigt viktig. För att klara av det måste vi utveckla elvägar, bygga ut laddinfrastrukturen samt ta fram nya och bättre batterier.

Jag är oerhört glad över de besked som regeringen gav under förra mandatperioden vad gäller fyrspår och bättre tågförbindelser mellan Uppsala och Stockholm.

Regeringen står nu redo att förverkliga den största tågsatsningen i modern tid och det kommer ha en enorm betydelse för klimatmålen.

Även utsläppen från flyget måste minska. Flygskatten ska vara kvar och vi vill se över möjligheten att införa styrmedel för fler gröna inflygningar och införa reduktionsplikt även för flyget.

Ett stort ansvar för omställningen har landets kommuner med hållbar stadsbyggnad, utvecklingen av smarta städer, avfallshantering och kollektivtrafik. Klimatklivet har lett till viktiga investeringar för klimatet i hela landet, och med stadsmiljöavtalen får vi mindre klimatpåverkan i städerna.

Klimatutmaningen kräver ledarskap, gemensamma lösningar och samarbete mellan samhällets samtliga sektorer.

Vi måste visa mod, ta ansvar och samarbeta för att rädda klimatet.

onsdag 10 april 2019

Vårbudgeten

Regeringen presenterar idag en historisk vårbudget. Det är en budget som är resultatet av ett blocköverskridande samarbete. Där Sverige har valt en annan väg för att hålla högerextremismen borta från inflytande över svensk politik. Det är även ett samarbete för att ta tag i de samhällsutmaningar vi som land står inför.

Svensk ekonomi är stark. Vi har en historiskt hög sysselsättningsgrad och starka offentliga finanser. Statsskulden är den lägsta sedan 1977. Det är en styrka vi kan använda under mandatperioden för att anställa fler sjuksköterskor, poliser och lärare, men också för att minska klyftorna och ta tag i klimatutmaningarna.

Att M/KD-budgeten med stöd av SD, röstades igenom i riksdagen innan jul, innebar dock att skatterna sänktes med 20 miljarder kronor. Dessa drastiska skattesänkningar innebar att reformutrymmet är näst intill obefintligt i den vårändringsbudget som nu presenteras. Men vi står samtidigt inför stora samhällsutmaningar som inte kan vänta, utan måste tas tag i här och nu. M/KD-budgeten innebar bland annat en mycket stor nedskärning av miljöanslagen. Därför genomför vi nu viktiga satsningar på investeringar för ett ambitiöst miljö- och klimatarbete.

Runt om i Sverige har skolelever tagit ställning för klimatet. Vi socialdemokrater delar bilden av att klimatet inte kan vänta. Sverige ska vara en global klimatföregångare och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. I vårbudgeten genomförs en helt ny satsning på ett investeringsstöd för minusutsläpp på 100 miljoner kronor. Klimatklivet och ladda hemma-stödet förstärks med 750 miljoner kronor. Totalt uppgår stödet till 1,5 miljarder kronor för 2019. 200 miljoner satsas på renare hav, och för att värna vattentillgångar och motverka torka investeras 100 miljoner i skydd av värdefull natur. Det är viktiga steg för att vi ska lämna över ett samhälle till våra barn där de stora miljöproblemen är lösta.

Att alla som kan jobba ska jobba är grunden som vi bygger vår välfärd på. Investeringar i klimatet är också investeringar för en omställning på arbetsmarknaden, där nya jobb i gröna sektorer kan skapas. Samtidigt innehåller vårändringsbudgeten för 2019 en satsning på 340 miljoner kronor för att fler arbetssökande ska ta del av insatser som leder till jobb. Det handlar särskilt om lokala jobbspår, där utrikes födda kvinnor prioriteras. En satsning som kan ge just det där första jobbet som möjliggör frigörelse och självförverkligande.

Trots M/KD-budgetens skattesänkariver kan vi genomföra viktiga satsningar för att trygga välfärden. Våra skolor får 475 miljoner kronor för att anställa lärarassistenter som kan avlasta lärare. Samtidigt stärks rätten till personlig assistans genom att anslaget för assistansersättningen utökas med 150 miljoner kronor.

För oss socialdemokrater är kampen mot hedersrelaterat våld, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer en tydlig prioritering. Samhället måste aktivt arbeta för att upptäcka våldet och satsa mer på att förebygga att våld överhuvudtaget uppstår eller upprepas. Vi satsar nu 45 miljoner kronor för att stärka arbetet mot våld i nära relationer, samtidigt som en utökad satsning på 40 miljoner kronor går till kvinno- och tjejjourer. Det är en satsning som särskilt motverkar hedersrelaterat våld. 10 miljoner tillförs även Nationellt center för kvinnofrid för att stärka det förebyggande arbetet.

Vårbudgeten handlar om investeringar för fler jobb och företag, satsningar för att trygga välfärden och att klimatutmaningen ska mötas med kraftfulla investeringar. Investeringar som ska göra Sverige till välfärdens första fossilfria välfärdsland. Det handlar om att bygga ett samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med alla människors frihet och möjligheter. Och där vår demokrati ska fördjupas. Det är så vi tar Sverige framåt.

söndag 7 april 2019

Ett hållbart EU

Det krävs ett historiskt skifte för att hejda den globala uppvärmningen. Vi socialdemokrater driver på för ett hållbart Europa som för en ansvarsfull klimatpolitik och en rättvis omfördelningspolitik. Ingen ska lämnas efter när Europa växlar upp klimatarbetet. Social rättvisa och klimatpolitik hör ihop.

För oss är klimatfrågan en av de allra viktigaste i det här valet. Vi ser att EU har de ekonomiska förutsättningarna men också ett ansvar att ta ledartröjan i det internationella klimatarbetet. Under mandatperioden har socialdemokrater i Europaparlamentet jobbat hårt för att skärpa klimatmålen och för att minska utsläppsrätterna radikalt. Det är flera steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt.

EU:s samlade utsläpp måste minska snabbare än det gör idag. Samtidigt vägrar konservativa krafter att ta ansvar för miljön. Här hemma säger de att klimatet behöver lösas på internationell nivå – samtidigt som de i EU motarbetar europeiska och internationella lösningar.

Vi socialdemokrater vill att EU ska vara drivande i att minska flygets klimatpåverkan genom att öka andelen förnybara bränslen. Flyget måste också stå för sin del av klimatkostnaderna – det ökar drivkrafterna till omställning. Det måste också bli mycket enklare att resa med tåg i Europa.

Vi har nyligen drivit igenom skärpta utsläppsnormer i EU för person- och skåpbilar, samt för tunga fordon. Det innebär att efterfrågan på drivmedel och teknologier som leder till lägre utsläpp kommer att öka.

Elektrifieringen kommer framöver vara en väldigt viktig pusselbit för att nå fossilfrihet inom persontrafiken. För att klara av det måste vi jobba med att bygga ut laddinfrastrukturen samt ta fram nya och bättre batterier.

Skogen kommer att spela en avgörande roll i EU:s omställning till det klimatsmarta samhället. Det gäller dels genom dess förmåga att framställa förnybara material och produkter som kan ersätta fossila alternativ, t.ex. avancerade biodrivmedel. Men det gäller också skogens funktion som kolsänka, dvs dess kapacitet att suga upp koldioxid ur atmosfären. Därför spelar skogen en självklar nyckelroll i EU:s arbete för att nå målet om att bli helt klimatneutralt till år 2050. Det här är en oerhört viktig fråga för oss socialdemokrater.

Vi vet dessutom att det lönar sig att gå först. EU-kommissionen beräknar att 2 miljoner nya jobb kommer skapas i omställningen till ett hållbart samhälle. När hela världen behöver göra mer för att minska påverkan på klimatet är det en fördel för svenska och europeiska företag att ligga först i startfältet och leda utvecklingen.

Vi måste visa mod, ta ansvar och samarbeta för att rädda klimatet.

onsdag 6 mars 2019

En giftfri miljö

Allt är kemi. Jag klippte ut den rubriken och hade den uppsatt på mitt kylskåp under många år. För jag är utbildad kemist och har under många år levt i kemins värld. Det är en fascinerande värld och ett område som jag älskar. Den innebär så många möjligheter för oss människor, men den kan samtidigt innebära så stora hot.

En förgrundsgestalt för den moderna miljörörelsen var marinbiologen och författaren Rachel Carson. Hon tog i sin bok Tyst vår upp en lång rad klorerade organiska kemikalier som heptaklor, dieldrin och aldrin. Men det mest kända namnet – själva sinnebilden av ett miljögift – är DDT.
Molekylen omvandlas sakta i naturen till bland annat det extremt långlivade ämnet DDE som anrikas i fett. Ett djur som får i sig giftet blir uppätet av ett annat djur. På vägen genom näringskedjan stiger halterna. Hos varmblodiga djur rubbas hormonbalansen, vilket bland annat leder till att havsörnarnas ägg får skal så tunna att äggen torkar ut eller brister innan embryot är färdigutvecklat. Fåglarna försvinner och vi får en Tyst vår.

Tyst vår finns med på flera listor över världens viktigaste facklitterära böcker. Den gör upp med en naiv tro på att kemin snabbt och enkelt kan lägga naturen till rätta efter människans behov, en tro som länge var utbredd, även i Sverige.

Ett reportage i Dagens Nyheter för snart 70 år sedan visar hur förhoppningarna om kemiska mirakelkurer kunde se ut. Den 23 augusti år 1944 berättade tidningen om planerna på att utrota tallmätarens larver i Hökensås utanför Tidaholm. Ett flygplan skulle pudra tusen hektar skog med den ”förträffliga substansen” Gesarol, vars verksamma ämne är DDT. Jägmästaren på orten hade bjudit in pressen och Dagens Nyheters reporter var imponerad:

”Att den lingonplockande befolkningen på Hökensås marker kan känna sig trygg kan den utsände gå i god för: han fick av den lekfulle färdledaren en ordentlig dosis Gesarol i middagspilsnern, men känner sig i skrivande stund högst fräsch och fullt beredd att återkomma med en skildring från tallmätarens hädanfärd från Hökensås.”

Förmodligen gick det bra för journalisten. DDT är inte speciellt farligt som akut gift för en människa. Däremot är det dödligt för många leddjur.

Grundläggande för dagens svenska kemikaliepolitik är miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och tillsammans med generationsmålet har det varit utgångspunkten för de ställningstaganden som Sverige gjort inom EU och internationellt.

En särskild strategi och handlingsplan för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet har antagits. Syftet med strategin är att ge tydlig prioritet åt insatser inom områden där det finns ett stort behov av åtgärder för att öka takten i arbetet. Handlingsplanen fokuserar på att skydda människans fortplantning och barns hälsa genom olika åtgärder på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå.

Lagstiftningen idag inom kemikalieområdet är i stor utsträckning är harmoniserad, vilket innebär att arbetet inom EU är centralt för att minska riskerna med farliga ämnen. Utvecklingen av kemikalielagstiftningen Reach inom EU är därför ytterst viktig att påverka.

I princip omfattas alla kemiska ämnen av Reach. Det betyder att kemiska ämnen i till exempel rengöringsprodukter och målarfärger samt i varor som kläder, möbler och hushållsapparater omfattas. Därför påverkas de flesta företag i EU av förordningen.

Reach lägger bevisbördan på företagen. För att uppfylla kraven i förordningen måste företag identifiera och hantera de risker som är kopplade till de ämnen de tillverkar eller importerar och säljer inom EU och EES-länderna. De måste visa att ämnet kan användas på ett säkert sätt och de ska ge information om lämpliga riskhanteringsåtgärder till användarna. EU kan förbjuda farliga ämnen om riskerna med dem inte går att hantera. Det kan även krävas tillstånd för att få använda vissa ämnen i EU.

Sverige är ett av de länder som lämnar flest förslag på åtgärder för ämnen inom Reach. Vår ambition måste vara att vi kommer att fortsätta detta arbete och att regeringen fortsätter att trycka på inom EU för en högre ambitionsnivå på kemikalieområdet.

Styrmedel på kemikalieområdet är väldigt viktigt. Rätt utformade skatter och andra ekonomiska verktyg har stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att nå miljömålen och även att verka substitutions- och innovationsdrivande. Av januariavtalet framgår att ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i en miljövänlig riktning. Bland annat ska det införas en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor.

När den så kallade kemikalieskatten beslutades var en viktig utgångspunkt att Sverige ska vara en förebild i världen där höga miljöambitioner skapar innovationskraft och att Sverige inte kan avstå från att arbeta för en miljö- och hälsomässigt bättre konsumtion bara för att andra länder inte har samma skatter.

Det finns all anledning att påminna om denna ambition och behovet av att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljön. Kemikalieskatten är ett effektivt verktyg för att minska spridningen av farliga kemikalier i miljön. Just nu pågår det även arbete när det gäller beskattning av kadmium och bekämpningsmedel.

Det är snart 70 år sedan DN:s reporter fick en dos DDT i middagspilsnern. Mycket har hänt sedan dess. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Vi måste fortsätta driva på internationellt genom att skärpa den globala kemikaliestrategin, vi måste vässa EU:s arbete och lagstiftning och vi måste också låta Sverige vara en förebild vad gäller att skydda människor och miljö från exponering av farliga ämnen. De strategier som håller på att arbetas fram på de olika nivåerna kommer att spela en stor roll i arbetet för en giftfri miljö och förhoppningsvis vara kraftfulla styrmedel för att minska kemikaliers miljö- och hälsorisker.

onsdag 27 februari 2019

Cirkulär ekonomi

1900-talet var en era då användningen av naturresurser och material växte utan motstycke. Den globala användningen av råmaterial växte med ungefär dubbelt så mycket som befolkningstillväxten. Vi måste nu ta krafttag för att hantera den efterfrågan av naturresurser som en växande befolkning på jorden och strävan efter högre levnadsstandard leder till. Materialkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2060 om vi inte åstadkommer förändringar och använder resurserna mer effektivt.

En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor och att upprätthålla värdet på materialet under hela livscykeln. Vi behöver innovationer, smartare produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.

För mig som socialdemokrat är det självklart att bidra till en globalt hållbar användning av jordens resurser. Sverige måste därför ta stort ansvar för att utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin.

För att klara det behöver vi jobba brett. EU-kommissionen lyfter i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi fem prioriterade områden: plast, matavfall, kritiska råmaterial, bygg- och rivningsavfall, biomassa samt biobaserade produkter.

Viktigt för Sverige i detta arbete är bland annat nyindustrialiserings-strategin Smart Industri, livsmedelsstrategin och handlingsplanen för hållbar konsumtion. Att arbeta för att kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen är också avsikten med strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp. Och som konsument ska det vara lätt att göra rätt. Eller om du så vill - svårt att göra fel. Under mandatperioden ska flera steg tas för att göra det lättare att återvinna och återbruka.

En bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska genomföras för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

Producentansvaret är en viktig del av såväl Sveriges som EU:s arbete med att förebygga uppkomsten av avfall och ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt. Ett starkt producentansvar är centralt för att skapa ett resurseffektivt samhälle. Vi kommer nu få skärpningar av producentansvaret och under mandatperioden blir det viktigt att följa hur utbyggnaden av den fastighetsnära och kvartersnära insamlingen av förpackningsavfall och returpapper fortgår.

Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.

2017 antog riksdagen en livsmedelsstrategi för Sverige. Det övergripande målet för strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Livsmedelsstrategin lyfter fram behovet av insatser för att främja minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument, genom t.ex. ökat samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer och myndigheter och informationsinsatser riktade mot konsumenter.

Regeringen har vidare gett Livsmedelsverket i uppdrag att, i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, arbeta för ett minskat matsvinn. De svenska åtgärderna ska bidra till att nå det globala hållbarhetsmålet i Agenda 2030.

Nedskräpningen av våra hav är en av vår tids största miljöutmaningar. Plastartiklar för engångsbruk står för omkring hälften av allt marint skräp på europeiska stränder. EU-direktivet om minskning av plastprodukters inverkan på miljön omfattar åtgärdsförslag för de tio vanligaste plastprodukterna som orsakar marin nedskräpning. Huvudsyftet med initiativet är att förebygga och minska det marina plastskräpet i form av plastartiklar för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast. Åtgärdsförslagen omfattar såväl förbud, krav på förbättrad avfallsinsamling, nationella mål om minskad konsumtion, krav på märkning, designkrav och krav på kostnadstäckning i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Vi ska från svensk sida fortsätta driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.

Sedan den 1 juli 2018 gäller ett nytt svenskt förbud mot små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, i kosmetiska produkter. Syftet med förordningen är att begränsa tillförseln av plastpartiklar till sjöar och hav. Spridningen av mikroplaster ska ytterligare förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

Vi står inför en stor uppgift. Men den är viktig och självklar. Att öka resursanvändningen och främja övergången till en cirkulär ekonomi är viktiga delar för en grön tillväxt som både bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det gynnar näringslivsutveckling och skapar nya jobb.

fredag 15 februari 2019

Möte med OECD:s parlamentariska nätverk

Jag har haft förmånen att tillbringa några dagar på OECD i Paris med fantastiska kollegor. OECD är en organisation för ekonomisk utveckling och samarbete och den är full av kunskap och forskning.

Vi är 160 parlamentariker från 35 olika länder som har fått träffa OECD:s experter på olika områden, vi har diskuterat och utbytt idéer och erfarenheter.

Vid parlamentarikerträffarna har vi den unika möjligheten att önska enskilda möten med experterna och jag fick möjligheten att träffa en miljöekonom och diskuterade och lärde mig mer om cirkulär ekonomi.

Vi har även haft seminarier om bland annat förlust av biologisk mångfald, handel, framtidens jobb, bostadspolitik och riskhantering.

Första kvällen var vi också inbjudna till Sveriges OECD-ambassadör Anna Brandt där vi bland annat träffade Christophe André, ekonom vid OECD och ansvarig för att ta fram den så kallade Sverigerapporten som kommer offentliggöras inom kort, samt Laurence Boone, OECD:s chefsekonom. Vi fick under kvällen lyssna till dragningar om både den internationella ekonomiska utvecklingen och mer specifika frågor rörande Sverige.

Sessionen inleddes med ett starkt tal av OECD:s generalsekreteraren Angel Gurria. Han talade om vikten att återfå medborgarnas förtroende, att jobba med inkluderande tillväxt och att utjämna klyftor. Och att minska spänningarna i världen. Globalisering och handel mellan länder är viktigt. Investeringar idag är fröet till morgondagens tillväxt. Ett mycket viktigt budskap var att jämlika samhällen är det bästa för samhällsekonomin.

måndag 4 februari 2019

Januariavtalet

Nu har vi äntligen en regering på plats och vi har en 73-punktsöverenskommelse - Januariavtalet - mellan oss socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. För att nå ett blocköverskridande samarbete behöver alla ge och ta. Ingen kan vinna allt. Alla vinner något. Och Januariavtalet, som är beslutat i VU och partistyrelse, och förankrat i riksdagsgruppen, visar just det.

Januariavtalet innebär absolut kompromisser och vissa punkter är sådana som vi inte skulle genomfört om vi kunnat bestämma helt själva, tex avskaffandet av värnskatten. Att lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna är också en punkt som väcker många frågor och oro. Men det är också viktigt att läsa hela texterna även skrivningarna om att arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska både ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. Och nu ligger frågan hos parterna. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

Men det som kommit fram mindre i den allmänna debatten är alla bra förslag som finns i Januariavtalet. Kraftfulla satsningar på statsbidrag till kommuner och regioner så att vi kan värna välfärden. Det är pengar som behövs till vården, till skolan och till äldreomsorgen. Det finns en rad förslag för att utveckla skolan och hälso- och sjukvården och området psykisk ohälsa lyfts särskilt. Vi säkrar den personliga assistansen och LSS-lagstiftningen. Vi ska också avskaffa den orättvisa pensionärsskatten och höja pensionerna för vanliga löntagare. Investeringsstödet för nya hyresrätter utvecklas och blir kvar. Jämställdhetsmyndigheten blir kvar. En omfattande skattereform ska genomföras som ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. Och Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Det finns en bred reformagenda som den nya regeringen och vi i riksdagen nu får ta tag i och genomföra. Och vi gör det i en bred mittensamverkan.

Vi lyckas också med något som många andra både nordiska och europeiska länder misslyckats med - vi håller de nationalistiska och främlingsfientliga krafterna utanför makten. Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna är vi överens om att inte ge Sverigedemokraterna inflytande.

Att tro att man på något sätt kan få parlamentariskt stöd av SD utan att i gengäld ge dem makt och inflytande är oerhört naivt. En föraning fick vi med den M/KD-budget som röstades igenom i riksdagen med stöd av SD strax innan jul. Den siktade sig med kirurgisk precision in på att kraftigt sänka stödet till kulturen, jämställdheten och klimatet. Att värna pluralism och det fria kulturlivet, att vilja verka för att makten delas mellan kvinnor och män och att med kraft vilja bekämpa klimathotet, det får stryka på foten när SD:s röster krävs för att få igenom sitt förslag i riksdagen.

Att det skulle ske stora neddragningar på miljöområdet stod alltså klart när riksdagen röstade igenom budgeten. I fredags gav Naturvårdsverket besked om hur de medel som länsstyrelserna får till naturvård ska fördelas. För länsstyrelsen i Uppsala står det nu klart att budgeten halveras. Med den nya budgeten blir det en utmaning att nå miljömålen och leva upp till internationella överenskommelser.

Det är mot detta januariavtalet ska jämföras. Inget parti har så många mandat i riksdagen att det ensamt kan genomföra all sin politik. Utan det handlar om att samarbeta med andra för att få genomslag för en så progressiv politik som möjligt. Att ställa sig vid sidan av och frånsäga sig ansvaret har aldrig varit socialdemokratins väg. Det handlar om att ta ansvar för Sverige och den politiska utvecklingen.