onsdag 27 mars 2013

Organisationsöversyn

Vi socialdemokrater har idag lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att tillsätta en parlamentarisk översyn av kommunens organisation.

Den 1 januari 2003 ersattes kommundelsnämnderna och den dåvarande beställar-utförarorganisationen av en ny nämnd- och förvaltningsorganisation med uppdragsnämnder och produktionsstyrelser. Syftet var att få till en konsekvent ansvarsfördelning mellan kommunledning, uppdragsgivande nämnder och tjänsteproducerande nämnder.

Men en organisation får aldrig bli statisk. Idag, efter 10 år med nuvarande organisation, är det naturligt att genomföra en genomgripande översyn av kommunens organisation. Är den ändamålsenlig och uppfyller den de krav som kan ställas vad gäller öppenhet, demokrati och effektivitet?

Inte minst på skolans område får vi många signaler om att den nuvarande modellen inte fungerar. Vi socialdemokrater vill se en blocköverskridande organisationsöversyn som med hjälp av sakkunniga och nödvändigt tjänstemannastöd får i uppdrag att innan valet 2014 återkomma med eventuella förslag till förändringar av kommunens organisation.

Under perioden 2004-2008 lät kommunen Örebro universitet utvärdera organisationen. Utvärderingens slutsatser är fortfarande relevanta och bör utgöra ett värdefullt underlag i översynen. Erfarenheter bör också hämtas från kommuner som Västerås och Linköping som har en organisation som liknar den i Uppsala kommun men som nyligen, efter gjorda utredningar, genomfört förändringar, framförallt inom skolområdet.

UNT skriver om vårt förslag här.

tisdag 26 mars 2013

Gör jämlikt - gör skillnad

Agera! Det går att göra skillnad!

Det var medskicket från en SKL-konferens som jag deltog på häromdagen. Konferensen avslutade ett arbete som ett antal kommuner och landsting gjort (under namnet Samling för social hållbarhet) som handlar om hur vi kan agera för att minska skillnaderna i hälsa.

Hälsan följer mycket tydligt en social gradient. Det finns skillnader i hälsa mellan de flesta mått inom hälso- och sjukvård vad gäller kön och socioekonomi. Och det är påtagligt stor skillnad i ohälsotal - där framförallt lågutbildade kvinnor sticker ut.

Exemplen förskräcker. Om vi ser på överlevnaden i bröstcancer 10 år efter diagnos så är överlevnaden i den grupp med lägst hushållsinkomst 34.9% och i gruppen med högst hushållsinkomst 76.3%. Och skillnaderna fortsätter om vi jämför andelen 6-åringar som behöver laga sina tänder i områden med olika socioekonomi.

Den självuppskattade hälsan, copingförmågan och tilliten till andra människor skiljer också mellan olika grupper vilket bidrar till att cementera skillnader och än mer påverka hälsotillståndet negativt. De förlorade levnadsåren är många hos de långtidssjukskrivna, de långtidsarbetslösa och hos de som uppbär försörjningsstöd.

Sir Michael Marmot ledde WHO:s utredning om hälsans sociala bestämningsfaktorer Closing the gap och efter det den brittiska varianten Fair Society - Healthy Lives. De utredningarna kommer i stort fram till samma slutsats som vi gjort i Samlingen samt som Malmökommissionen gjort. Och det handlar om att sätta upp indikatorer, att mäta, att integrera jämlikhet i all ledning och styrning, sätta barns uppväxtvillkor i fokus, jobba med hälsosamma boendemiljöer och att få folk i arbete.

När Michael Marmot får frågan varför man ska jobba med att minska skillnaderna i hälsa svarar han: "It is a moral position. And it is the right thing to do!"

Och så enkelt är det. Det är det rätta att göra. Och när vi vet att vårt agerande kan göra skillnad vad väntar vi på? Om vi inte gör något är vi inte mer än en liten lort.