onsdag 27 februari 2019

Cirkulär ekonomi

1900-talet var en era då användningen av naturresurser och material växte utan motstycke. Den globala användningen av råmaterial växte med ungefär dubbelt så mycket som befolkningstillväxten. Vi måste nu ta krafttag för att hantera den efterfrågan av naturresurser som en växande befolkning på jorden och strävan efter högre levnadsstandard leder till. Materialkonsumtionen kommer att fördubblas till år 2060 om vi inte åstadkommer förändringar och använder resurserna mer effektivt.

En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi kräver förändring av hela värdekedjor och att upprätthålla värdet på materialet under hela livscykeln. Vi behöver innovationer, smartare produktion och mer hållbara konsumtionsmönster.

För mig som socialdemokrat är det självklart att bidra till en globalt hållbar användning av jordens resurser. Sverige måste därför ta stort ansvar för att utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin.

För att klara det behöver vi jobba brett. EU-kommissionen lyfter i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi fem prioriterade områden: plast, matavfall, kritiska råmaterial, bygg- och rivningsavfall, biomassa samt biobaserade produkter.

Viktigt för Sverige i detta arbete är bland annat nyindustrialiserings-strategin Smart Industri, livsmedelsstrategin och handlingsplanen för hållbar konsumtion. Att arbeta för att kretsloppen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen är också avsikten med strategin om giftfria och resurssnåla kretslopp. Och som konsument ska det vara lätt att göra rätt. Eller om du så vill - svårt att göra fel. Under mandatperioden ska flera steg tas för att göra det lättare att återvinna och återbruka.

En bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter ska genomföras för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.

Producentansvaret är en viktig del av såväl Sveriges som EU:s arbete med att förebygga uppkomsten av avfall och ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt. Ett starkt producentansvar är centralt för att skapa ett resurseffektivt samhälle. Vi kommer nu få skärpningar av producentansvaret och under mandatperioden blir det viktigt att följa hur utbyggnaden av den fastighetsnära och kvartersnära insamlingen av förpackningsavfall och returpapper fortgår.

Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.

2017 antog riksdagen en livsmedelsstrategi för Sverige. Det övergripande målet för strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Livsmedelsstrategin lyfter fram behovet av insatser för att främja minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument, genom t.ex. ökat samarbete mellan livsmedelskedjans aktörer och myndigheter och informationsinsatser riktade mot konsumenter.

Regeringen har vidare gett Livsmedelsverket i uppdrag att, i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket, arbeta för ett minskat matsvinn. De svenska åtgärderna ska bidra till att nå det globala hållbarhetsmålet i Agenda 2030.

Nedskräpningen av våra hav är en av vår tids största miljöutmaningar. Plastartiklar för engångsbruk står för omkring hälften av allt marint skräp på europeiska stränder. EU-direktivet om minskning av plastprodukters inverkan på miljön omfattar åtgärdsförslag för de tio vanligaste plastprodukterna som orsakar marin nedskräpning. Huvudsyftet med initiativet är att förebygga och minska det marina plastskräpet i form av plastartiklar för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast. Åtgärdsförslagen omfattar såväl förbud, krav på förbättrad avfallsinsamling, nationella mål om minskad konsumtion, krav på märkning, designkrav och krav på kostnadstäckning i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Vi ska från svensk sida fortsätta driva på för utfasning av all engångsplast inom EU.

Sedan den 1 juli 2018 gäller ett nytt svenskt förbud mot små plastpartiklar, så kallade mikroplaster, i kosmetiska produkter. Syftet med förordningen är att begränsa tillförseln av plastpartiklar till sjöar och hav. Spridningen av mikroplaster ska ytterligare förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

Vi står inför en stor uppgift. Men den är viktig och självklar. Att öka resursanvändningen och främja övergången till en cirkulär ekonomi är viktiga delar för en grön tillväxt som både bidrar till att minska miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det gynnar näringslivsutveckling och skapar nya jobb.

fredag 15 februari 2019

Möte med OECD:s parlamentariska nätverk

Jag har haft förmånen att tillbringa några dagar på OECD i Paris med fantastiska kollegor. OECD är en organisation för ekonomisk utveckling och samarbete och den är full av kunskap och forskning.

Vi är 160 parlamentariker från 35 olika länder som har fått träffa OECD:s experter på olika områden, vi har diskuterat och utbytt idéer och erfarenheter.

Vid parlamentarikerträffarna har vi den unika möjligheten att önska enskilda möten med experterna och jag fick möjligheten att träffa en miljöekonom och diskuterade och lärde mig mer om cirkulär ekonomi.

Vi har även haft seminarier om bland annat förlust av biologisk mångfald, handel, framtidens jobb, bostadspolitik och riskhantering.

Första kvällen var vi också inbjudna till Sveriges OECD-ambassadör Anna Brandt där vi bland annat träffade Christophe André, ekonom vid OECD och ansvarig för att ta fram den så kallade Sverigerapporten som kommer offentliggöras inom kort, samt Laurence Boone, OECD:s chefsekonom. Vi fick under kvällen lyssna till dragningar om både den internationella ekonomiska utvecklingen och mer specifika frågor rörande Sverige.

Sessionen inleddes med ett starkt tal av OECD:s generalsekreteraren Angel Gurria. Han talade om vikten att återfå medborgarnas förtroende, att jobba med inkluderande tillväxt och att utjämna klyftor. Och att minska spänningarna i världen. Globalisering och handel mellan länder är viktigt. Investeringar idag är fröet till morgondagens tillväxt. Ett mycket viktigt budskap var att jämlika samhällen är det bästa för samhällsekonomin.

måndag 4 februari 2019

Januariavtalet

Nu har vi äntligen en regering på plats och vi har en 73-punktsöverenskommelse - Januariavtalet - mellan oss socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. För att nå ett blocköverskridande samarbete behöver alla ge och ta. Ingen kan vinna allt. Alla vinner något. Och Januariavtalet, som är beslutat i VU och partistyrelse, och förankrat i riksdagsgruppen, visar just det.

Januariavtalet innebär absolut kompromisser och vissa punkter är sådana som vi inte skulle genomfört om vi kunnat bestämma helt själva, tex avskaffandet av värnskatten. Att lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna är också en punkt som väcker många frågor och oro. Men det är också viktigt att läsa hela texterna även skrivningarna om att arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska både ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. Och nu ligger frågan hos parterna. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

Men det som kommit fram mindre i den allmänna debatten är alla bra förslag som finns i Januariavtalet. Kraftfulla satsningar på statsbidrag till kommuner och regioner så att vi kan värna välfärden. Det är pengar som behövs till vården, till skolan och till äldreomsorgen. Det finns en rad förslag för att utveckla skolan och hälso- och sjukvården och området psykisk ohälsa lyfts särskilt. Vi säkrar den personliga assistansen och LSS-lagstiftningen. Vi ska också avskaffa den orättvisa pensionärsskatten och höja pensionerna för vanliga löntagare. Investeringsstödet för nya hyresrätter utvecklas och blir kvar. Jämställdhetsmyndigheten blir kvar. En omfattande skattereform ska genomföras som ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. Och Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Det finns en bred reformagenda som den nya regeringen och vi i riksdagen nu får ta tag i och genomföra. Och vi gör det i en bred mittensamverkan.

Vi lyckas också med något som många andra både nordiska och europeiska länder misslyckats med - vi håller de nationalistiska och främlingsfientliga krafterna utanför makten. Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna är vi överens om att inte ge Sverigedemokraterna inflytande.

Att tro att man på något sätt kan få parlamentariskt stöd av SD utan att i gengäld ge dem makt och inflytande är oerhört naivt. En föraning fick vi med den M/KD-budget som röstades igenom i riksdagen med stöd av SD strax innan jul. Den siktade sig med kirurgisk precision in på att kraftigt sänka stödet till kulturen, jämställdheten och klimatet. Att värna pluralism och det fria kulturlivet, att vilja verka för att makten delas mellan kvinnor och män och att med kraft vilja bekämpa klimathotet, det får stryka på foten när SD:s röster krävs för att få igenom sitt förslag i riksdagen.

Att det skulle ske stora neddragningar på miljöområdet stod alltså klart när riksdagen röstade igenom budgeten. I fredags gav Naturvårdsverket besked om hur de medel som länsstyrelserna får till naturvård ska fördelas. För länsstyrelsen i Uppsala står det nu klart att budgeten halveras. Med den nya budgeten blir det en utmaning att nå miljömålen och leva upp till internationella överenskommelser.

Det är mot detta januariavtalet ska jämföras. Inget parti har så många mandat i riksdagen att det ensamt kan genomföra all sin politik. Utan det handlar om att samarbeta med andra för att få genomslag för en så progressiv politik som möjligt. Att ställa sig vid sidan av och frånsäga sig ansvaret har aldrig varit socialdemokratins väg. Det handlar om att ta ansvar för Sverige och den politiska utvecklingen.