onsdag 27 februari 2013

Yrkescollege

Allt färre elever väljer idag yrkesprogrammen. Skolverket har pekat ut regeringens försämringar, att programmen inte längre ger behörighet till högskolestudier, som den främsta förklaringen. Samtidigt är arbetsmarknadens efterfrågan på elever från yrkesprogrammen hög. Många som går yrkesprogrammen får snabbt ett jobb. Den nuvarande utvecklingen kommer därför att leda till en stor arbetskraftsbrist inom främst vård och omsorg, men även inom industri, handel och transport. Det är en ohållbar situation.

I Uppsala är situationen särskilt allvarlig då kommunen ligger i botten gällande antal elever som fullföljer sin gymnasieutbildning. I en ranking från Sveriges Kommuner och Landsting hamnar Uppsala på plats 284 av 290 kommuner. Plats sex från slutet. Flest avhopp sker just på yrkesprogrammen. Vi lider alltså båda av för få sökande och alltför många avhopp. Här ser vi två starkt bidragande orsaker till Sveriges och Uppsala höga ungdomsarbetslöshet.

Den socialdemokratiska lösningen är inte att sänka kraven. Sjunkande resultat ska inte mötas med lägre ambitioner. Därför säger vi nej till regeringens förslag om ettåriga gymnasieprogram, precis som vi sa nej till sänkta kunskapskrav på yrkesprogrammen. Det socialdemokratiska förslaget, som kommer att vara uppe för beslut på partikongressen i april, är istället att gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege. Förebilden är befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege.

Huvudprincipen med yrkescollege är ett nära samarbete mellan skola, det regionala näringslivet och arbetsgivare i offentlig sektor. Arbetsgivarna deltar aktivt i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Det gemensamma ansvaret mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman ger en kvalitetshöjning av utbildningen.

Ett yrkescollege skulle förbättra möjligheterna för arbetsgivare att hitta rätt utbildade personer och långsiktigt säkra sitt behov av kompetens. För skolorna skulle ett yrkescollege med regionala nätverk underlätta arbetet med att förlägga delar av sina utbildningar på arbetsplatser och därmed ge elever värdefull erfarenhet. Och för eleverna skulle ett yrkescollege innebära att de genom sin utbildning får de kunskapar som arbetsgivarna eftersöker och förbättra sin position på arbetsmarknaden. Ett nära samarbete med arbetslivet skulle också bidra till att höja elevernas studiemotivation och att fler fullföljer sin gymnasieutbildning.

Arbetslösheten är idag dubbelt så hög bland dem som saknar en gymnasieexamen jämfört med dem som fullföljt sin gymnasieutbildning. Den svenska ungdomsarbetslösheten tillhör den högsta i Europa och i Uppsala, en på många sätt välmående kommun, är siffran 10,6 procent. Ingen kan vara nöjd med dessa förhållanden. Här krävs ett politiskt ansvarstagande. Att ta itu med den höga ungdomsarbetslösheten genom att införa ett yrkescollege och minska avhoppen från gymnasiet vore ett välkommet steg i Uppsala.

måndag 11 februari 2013

Vad tycker Uppsala?

Socialdemokraterna i Uppsala lanserar idag sidan www.VadTyckerUppsala.se, ett nytt dialogverktyg som kommer att skapa möjligheter för Uppsalabor att följa, kommentera och påverka politiska frågor i kommunen. Med mindre än två år kvar till valet kommer det nya dialogverktyget, tillsammans med en omfattande samtalskampanj, att vara av central betydelse när vi ska arbeta fram vår valplattform.

Vi är medvetna om att vi har en läxa att göra för att kunna vinna väljarnas förtroende i valet 2014. Förväntningarna på socialdemokratin är med rätta höga. Därför har vi sedan valet 2010 arbetat i olika grupper med att se över och förnya vår politik. Vi sitter dock inte på alla svar utan istället vill vi initiera en bred diskussion med Uppsalas invånare om vilka önskningar de ställer på politiken i sin vardag.

På VadTyckerUppsala.se kommer Uppsalaborna att fortlöpande kunna följa och lämna synpunkter på aktuella politiska ärenden, ställa frågor och boka in lyssnare. Vi lanserar sidan för att vi ser ett behov av att vidareutveckla det demokratiska samtalet i Uppsala och att genom moderna verktyg minska trösklarna för dialog, engagemang och möjligheter till påverkan.

Den socialdemokratiska ambitionen är att vara Sveriges mest öppna och moderna parti. Det är en uppgift som vi tar oss an med stor ödmjukhet. Att inleda en samtalskampanj och lansera VadTyckerUppsala.se innebär inte att vi är i mål, däremot att vi tar ett steg på vägen. Vi ser nu fram emot en bred diskussion om hur vi bygger Uppsala starkt för morgondagen.

torsdag 7 februari 2013

Teach First

Idag skriver Ibrahim Baylan och Mikael Damberg i Expressen om Storbritanniens modell att locka elitstudenter till läraryrket. Nedan följer en sammanfattning av artikeln:

"Det är en spännande verksamhet som gjort att fler av de mest begåvade studenterna sökt sig till läraryrket - Teach First. Arbetet startade under den senaste Labourregeringen och innebär att nyutexaminerade toppstudenter från olika universitetsutbildningar under två års tid får möjlighet att vidareutbilda sig och arbeta som lärare. De antas efter en rigorös urvalsprocess och genomgår en intensiv utbildning i ledarskap och pedagogik. Med stöd av ett genomtänkt mentorskapsprogram undervisar dessa studenter sedan i några av Englands skolor med tuffast förutsättningar. Med dokumenterat bra resultat.

Vi socialdemokrater ser behovet av att få igång liknande verksamheter i Sverige. Vi behöver i ökad utsträckning också erbjuda vägar in i läraryrket för dem som jobbat ett tag och som vill byta spår i sin karriär och bli lärare. Och vi vill ge studenter möjlighet som har en kvalificerad examen inom till exempel matematik, biologi eller ekonomi att kunna få en intensivutbildning direkt efter examen, arbeta som lärare och göra en insats i skolan, inte minst där utmaningarna är som störst.

Fördelarna med Teach First och liknande verksamheter är flera. Toppstudenter som valt bort lärarutbildningen kan ändå välja att bli lärare under några år. Skolorna och deras lärare får nya kollegor med andra perspektiv och erfarenheter. De elever som har störst svårigheter kan också få extremt motiverade lärare.

I England får en stor andel av Teach First-lärarna smak på läraryrket och väljer att stanna kvar i läraryrket och skolans värld. Erfarenheterna från andra länder visar även att respekten för läraryrket, också för de lärare som gått den ordinarie lärarutbildningen, stärks. Läraryrkets status lyfts på så sätt.

I dag finns långtgående planer på att etablera en liknande verksamhet i Sverige: Teach for Sweden. Vi vill göra vårt för att Teach for Sweden ska komma i gång, lyckas och kunna skala upp sin verksamhet. Men vi vill också utveckla möjligheterna för den som varit ute i arbetslivet och vill skola om sig till lärare.

Sverige har inte råd att vänta på att lyfta läraryrkets status och locka fler till läraryrket. I England är Teach First den fjärde mest eftertraktade arbetsgivaren för nyexaminerade studenter. Motsvarande utveckling kan bli verklighet också i Sverige.

Internationella studier har visat att det går att vända utvecklingen i ett lands skolor på mindre än sex år, och att lärarna är nyckeln till positiv förändring. Under de sex år som den borgerliga regeringen styrt Sverige har skolresultaten sjunkit under varje år. Vi socialdemokrater är ett framtidsinriktat parti, vi vill pröva nya idéer, ge bättre möjligheter för dagens lärare att göra sitt jobb, och öppna upp för fler begåvade studenter och yrkesverksamma som vill arbeta för våra barns framtid."

tisdag 5 februari 2013

Förslag för framtidens förskola

Socialdemokraterna presenterade idag nya förslag till partikongressen om framtidens förskola. Förslagen är allmän förskola från två års ålder, högre kvalitet i förskolan, samt att öppna upp förskolan för alla barn. Syftet med förslagen är dels att säkra alla barns rätt till en bra förskola men också att underlätta för föräldrar att arbeta. Jag välkomnar verkligen dessa framtidsinriktade förslag. Det är viktigt både ur barnperspektiv och ur jämställdhetsperspektiv.

Med en välfungerande förskola läggs en god grund för barnens framtid. Tidigare sågs förskolan enbart som barnpassning när föräldrarna arbetade. Idag är den en viktig pedagogisk verksamhet som har stor betydelse för barns kunskapsutveckling. Att göra förskolan allmän från två års ålder, och samtidigt sänka avgifterna, gynnar både barn och föräldrar.

Att investera i kompetenshöjningar för personalen är också en viktig satsning då personalen är förskolans viktigaste resurs. Barnens utveckling gynnas även av de investeringar som möjliggör mindre barngrupper och en högre personaltäthet.

Förskolan främjar även jämställdheten, främst genom att underlätta för både män och kvinnor att arbeta.

fredag 1 februari 2013

Reinfeldt stänger högskoledörren

Jag skriver idag tillsammans med Ibrahim Baylan på UNT Debatt om att regeringen minskar antalet platser till den högre utbildningen. Den sänkta ambitionsnivån är något som både oroar och upprör! Läs hela artikeln genom att klicka här eller nedan.

"Sverige har i dag en hög arbetslöshet. En arbetslöshet som har stigit under Moderaternas tid vid makten, trots vallöftet från 2006 om att minska vad de då kallade för en ”massarbetslöshet”. Den termen försvann sedan snabbt ur deras vokabulär.

Även i Uppsala är det alltför många som saknar ett jobb. Långtidsarbetslösheten är särskilt oroande, liksom arbetslösheten bland unga. Den som tvingas börja sitt vuxna liv i arbetslöshet, och fastnar där under längre tid, löper den största risken att hamna i ett permanent utanförskap.

Varje person som drabbas är en stor förlust, både för individen men också för samhället i stort. Det finns ingen mer lönsam investering än att bekämpa arbetslösheten.

Vi socialdemokrater efterlyser därför aktiva arbetsmarknadsinsatser, en mer effektiv användning av våra skattemedel och en politik som bygger oss mer konkurrenskraftiga för morgondagen. En grundläggande pusselbit för att kunna minska arbetslösheten, öka individens frihet och få resurser till vår gemensamma välfärd är att vårt utbildningssystem fungerar.

Det finns jobb i dag som inte kräver någon eftergymnasial utbildning. Så kommer det att vara även imorgon. Men andelen sjunker. Allt fler branscher och arbetsuppgifter ställer högre krav.

Vi ska inte, och kommer aldrig att kunna, konkurrera om att ha den billigaste arbetskraften. Som ett litet, exportberoende land är kompetens, forskning och innovationer vår chans att hävda oss.

Bara den senaste tiden har Teknikföretagen pekat på behovet av att Sverige får fler högutbildade och Högskoleverket konstaterar att vi fått en första varningsklocka om andra länders utbildningsnivå kan komma att dra ifrån Sverige.

Men frågan om tillgången till högre utbildning handlar också om att öka människors frihet och stärka demokratin. Den socialdemokratiska utbildningspolitiken genomsyras av insikten att det är viktigt att öka kunskapsnivån för alla. Vi har stridit för en högskola i hela landet och en bred rekrytering, oavsett klassbakgrund.

I en utpräglad kunskapsstad som Uppsala är det många som oroar sig över regeringens sänkta ambitionsnivåer. Kritiska röster höjs från universitetet, studentkåren och, givetvis, även från studenterna själva. Samtidigt som vi har rekordstora ungdomskullar på gymnasieskolorna får vi färre platser på Uppsalas två universitet. Uppsala universitet räknar med 1 500–2 000 färre platser och SLU får cirka 300 färre helårsstudenter.

Den borgerliga utbildningspolitiken leder till att vi nu ser den första generationen som får sämre förutsättningar än den tidigare till högre utbildning.

Människor som inte vill något hellre än att utbilda sig och rusta sig för arbetslivet får beskedet att dörren är stängd. Det är självklart ett slag i ansiktet även för de arbetsgivare som redan i dag har svårt att hitta tillräckligt utbildad arbetskraft.

Allt fler länder ökar nu ambitionsnivåerna och bygger ut sin högre utbildning. Fredrik Reinfeldt gör tvärtom. Statsministern har bestämt sig för att Sverige ska möta framtiden med sänkta ambitioner och en arbetskraft med lägre utbildningsnivå.

Det är beklagligt, inte minst för Uppsala. Med två universitet och ett strategiskt läge i Sveriges största arbetsmarknadsregion hade Uppsala kunna utgöra flaggskeppet för hur Sverige bygger sig starkt genom kunskap och arbete.

Men framför allt är regeringens sänkta ambitionsnivå beklaglig när söktrycket till högre utbildning är högre än någonsin och många nu hindras från att leva upp till sin fulla potential. Det är ett slöseri som varken Sverige eller Uppsala har råd med."

Ibrahim Baylan
utbildningspolitisk talesperson (S)
vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Marlene Burwick
kommunalråd (S)
UNT 1/2 2013