Den socialdemokratiska lösningen är inte att sänka kraven. Sjunkande resultat ska inte mötas med lägre ambitioner. Därför säger vi nej till regeringens förslag om ettåriga gymnasieprogram, precis som vi sa nej till sänkta kunskapskrav på yrkesprogrammen. Det socialdemokratiska förslaget, som kommer att vara uppe för beslut på partikongressen i april, är istället att gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege. Förebilden är befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege.
Huvudprincipen med yrkescollege är ett nära samarbete mellan skola, det regionala näringslivet och arbetsgivare i offentlig sektor. Arbetsgivarna deltar aktivt i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Det gemensamma ansvaret mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman ger en kvalitetshöjning av utbildningen.
Ett yrkescollege skulle förbättra möjligheterna för arbetsgivare att hitta rätt utbildade personer och långsiktigt säkra sitt behov av kompetens. För skolorna skulle ett yrkescollege med regionala nätverk underlätta arbetet med att förlägga delar av sina utbildningar på arbetsplatser och därmed ge elever värdefull erfarenhet. Och för eleverna skulle ett yrkescollege innebära att de genom sin utbildning får de kunskapar som arbetsgivarna eftersöker och förbättra sin position på arbetsmarknaden. Ett nära samarbete med arbetslivet skulle också bidra till att höja elevernas studiemotivation och att fler fullföljer sin gymnasieutbildning.
Arbetslösheten är idag dubbelt så hög bland dem som saknar en gymnasieexamen jämfört med dem som fullföljt sin gymnasieutbildning. Den svenska ungdomsarbetslösheten tillhör den högsta i Europa och i Uppsala, en på många sätt välmående kommun, är siffran 10,6 procent. Ingen kan vara nöjd med dessa förhållanden. Här krävs ett politiskt ansvarstagande. Att ta itu med den höga ungdomsarbetslösheten genom att införa ett yrkescollege och minska avhoppen från gymnasiet vore ett välkommet steg i Uppsala.