Imorgon är det tio år sedan Fadime Sahindal mördades. Det uppmärksammas i manifestationer över hela Sverige. I Uppsala kommer vi bland annat inviga en park i Fadimes namn.
Fadimes livshistoria lämnar ingen oberörd. Det har berört mig och så många andra i hjärtat.
Fadime var en modig och engagerad kvinna med ett stort hjärta och hon älskade. Och det var på grund av kärleken till det familjen sa var ”fel” man som Fadime mördades. I en tidvis kall och hemsk värld är det ändå på något sätt hoppfullt att gränslös kärlek kan vara så stark att man trotsar allt – till och med sin egen familj.
Jag beundrar Fadimes mod. Hon höll inte tyst utan berättade öppet om sin situation. Hon visade att det går att ta strid och visade hur viktigt det är med frihet. Mordet på Fadime sätter fortfarande fokus på den utsatta situation som många unga invandrartjejer lever i.
Fadime har många systrar. Det är viktigt att vi inte glömmer dem. Alla ni som sitter på socialkontor, som sitter på polisstationer, som är lärare på skolor eller grannar. Alla vi som ser Fadimes systrar – vi måste bry oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar