Borgerligt nej till Fair Trade

Klubban föll precis. De borgerliga partierna i Uppsala kommunfullmäktige har precis beslutat att inte ansöka om diplomering för att bli en Fairtrade City. Att majoriteten fortfarande inte kan se politikens möjlighet att åstadkomma någon skillnad i arbetet för en hållbar framtid är djupt beklagligt.

Här är mitt anförande på kvällens sammanträde med kommunfullmäktige:

Ordförande - Fullmäktige

Jag vill börja med ett citat från FN:s första miljötoppmöte 1972. ”När det gäller människans livsmiljö finns det ingen individuell framtid, varken för människor eller nationer. Framtiden är gemensam…” Den som sade det var Olof Palme.

Hållbar utveckling handlar både om att ta och skapa möjligheter för att ställa om samhället i en långsiktigt uthållig och ansvarsfull riktning.

Vi socialdemokrater har sedan länge drivit frågan om att Uppsala ska bli en Fairtrade City. För oss är det självklart att vi, som Sveriges fjärde största kommun, ska vara med och bidra i det gemensamma arbetet för en hållbar framtid.

Genom diplomeringen som en rättvisemärkt kommun skulle vi, tillsammans med det lokala näringslivet och det civila samhället, aktivt kunna arbeta för fler rättvisemärkta produkter i kommunen. Därigenom skulle vi samtidigt agera kraftfullt mot barnarbete, tvångsarbete, ekonomisk brottslighet, hälsofarlig arbetsmiljö och oseriösa företags försök att komma undan miljölagstiftning.

En sådan insats ingår dock inte i Alliansens politiska ramverk. Moderaternas kommunalråd Cecilia Forss betecknar i dagens UNT istället vårt förslag om att Uppsala ska bli en Fairtrade City som ”socialism”.

I Alliansens Uppsala kan vi alltså ha dubbdäcksförbud på Kungsgatan och källsortering i kommunens byggnader, men när det handlar om att köpa in produkter som främjar bättre arbetsvillkor och miljön i andra delar av världen sätter Moderaterna stopp.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy kan använda sitt politiska inflytande till att avbryta handeln med Khadaffis förtryckarregim i Libyen, men när det nu finns ett färdigt förslag på hur Uppsala kan motverka barnarbete och tvångsarbete anser majoriteten att det ligger utanför politikens uppgift.

Vi är alla medvetna om att klimathotet är på allvar och att mänskliga rättigheter dagligen kränks. Att majoriteten fortfarande inte kan se politikens möjlighet att åstadkomma någon skillnad är därför djupt beklagligt.

Ordförande – Fullmäktige

Jag vill yrka bifall till S, MP och V-reservationen i Kommunstyrelsen om att Uppsala kommun ska ansöka om diplomering som Fairtrade City, och därmed ansluta oss till de andra 41 svenska kommuner som redan är certifierade, och de minst fem till som blir det under våren.

Tack för ordet.

Handslag mot barnfattigdom

Idag har vi Socialdemokrater presenterat vårt förslag om ett handslag mot barnfattigdom. Enligt siffror från Rädda Barnen ökar barnfattigdomen i Uppsala. Mer än vart tionde barn i Uppsala växer idag upp i hem där det inte finns pengar att täcka det allra nödvändigaste.

I en interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Gunnar Hedberg (M) efterfrågar vi konkreta åtgärder samt föreslår ett lokalt handslag mot barnfattigdomen, där kommunen i samverkan med frivilligorganisationer och det civila samhället kraftsamlar för att minska barnfattigdomen.

Nu i sportlovstider blir fattigdomen extra tydlig. Att inte kunna åka bort under lovet eller delta i fritidsaktiviteter som kostar pengar är för många av de här barnen förknippat med skamkänslor. Det slopade stödet till föreningslivets sportlovsaktiviteter förvärrar situationen. Vi vet också det sociala och ekonomiska utanförskapet ofta resulterar i sämre hälsa, sämre utbildning och ett liv under betydligt otryggare förhållanden än andra barn. Att så många barn får se sina handlingsmöjligheter begränsade påverkar hela Uppsalas utveckling. Vi söker därför en politisk överenskommelse mellan partierna för att gemensamt anta en lokal handlingsplan med konkreta åtgärder för att pressa tillbaka fattigdomen och underlätta för de barn som drabbas.

Förslaget rapporteras i UNT och Radio Uppland.

Möte med S-gruppen

Sitter nu hemma vid köksbordet och samlar intrycken och avslutar uppdragen från kvällens möte med Kommunfullmäktigegruppen. Vilket gäng och vilka bra diskussioner!

Kvällens möte innebar också att vi hade det sedvanliga årsmötet för gruppen. Vi valde då Susanne Eriksson till gruppens mötesordförande. Det känns jättebra att ha Sussi på den posten, hon är oerhört kunnig, lugn och vänlig, helt enkelt en perfekt mötesordförande.

Andersson och Tillman

Idag besökte jag, tillsammans med Lars O Ericsson, före detta kommunalråd för Centerpartiet, Andersson och Tillman AB. Företaget närproducerar charkuteriprodukter och tillhandahåller egenstyckade produkter av svenska djur som gris, nöt, kalv, lamm och vilt. Deras marknad är butiker och restauranger i Uppland och närliggande områden.

Företaget startade 1996 och drivs idag av Mikael Andersson och Ulf Tillman. Företaget har vuxit från 6 medarbetare till 20 och omsätter idag c:a 60 MSEK. De utsågs förra året till Årets Företagare i Uppsala 2009.

Deras affärsidé är att leverera högkvalitativa närproducerade produkter som dom tillverkar och tillhandahåller i säker livsmedelshantering. Närhetstanken är också stark och marknaden är som sagt butiker och restauranger i Uppland med omnejd. Tillsammans med Faringe och SLU håller dom nu på att färdigställa ett slakteri på SLU:s mark som kraftigt kommer minska transporterna av djur. Det är ett företag för Uppsala att vara stolt över som så tydligt har livsmedelskvalitet och miljöarbete på dagordningen. Med satsningen på det nya slakteriet kommer också cirka 20-25 fler personer anställas och i ett slag fördubblar dom antalet anställda.

Mot nya höjder

Nedräkningen inför partikongressen har nu börjat. Ombudsvalet är i full gång och under nästa vecka får vi veta vilka ombud som ska representera Uppsala.

Partiledarfrågan utvecklar sig också på ett spännande sätt. I torsdags gick Mikael Damberg ut på Facebook och meddelade att han gärna ville vara med att ta ansvar för partiet. Han skrev följande:

"‎...till alla er som mailat eller FBat om att ni vill se mig som ny partiledare och undrar om jag vill och ställer upp. - Jag vill verkligen vara med och ta ansvar för den nystart som partiet behöver. Hur jag bäst kan göra nytta och vilken roll jag kan spela är det andra som får avgöra."

Det känns härligt att någon kliver fram och tydligt uttrycker sin vilja att vara med i det lag som vi ska forma för att leda partiet. Mikael representerar också ett tydligt generationsskifte, något som jag bedömer är väldigt viktigt för oss. Han är också en oerhört skicklig debattör med lång erfarenhet från både partiarbete och parlamentariskt arbete.

Vi får se om Mickes agerande leder till att fler kandidater öppet kliver fram eller inte. Jag är övertygad om att han skulle bli en utmärkt partiledare. Men det finns flera mycket intressanta kandidater till partiledare, av båda könen. Vem det blir, och hur laget kring den nya partiledaren utformas, är avgörande för att vårt parti ska nå nya höjder.

Omstart för socialdemokratin

Socialdemokraternas kriskommission presenterade idag sin rapport. Jag har inte hunnit mer är att skumma i rapporten än så länge, men det jag sett och de kommentarer jag läst om rapporten inger förhoppningar om framtiden. Kriskommissionen har med sin rapport lagt en god grund för det fortsatta arbetet i partiet att utveckla politiken. Vad som nu måste till är politiskt mod och handlingskraft.

Bifogar ett citat från rapporten:

"I de kommande årens oppositionsarbete måste Socialdemokraterna koncentrera sig på att bilda opinion istället för att jaga den. Bara genom att årererövra problemformuleringsprivilegiet kan vi bli mer relevanta för människor. Socialdemokratin ska vara en självständig röst, som inte bara förhåller sig till andra partier och deras förslag. Vi har en egen samhällsanalys. Vi vet att den bär. Genom att tro på den och utveckla vår egen politik är vi övertygade om att vi också kan få fler människor med oss i det socialdemokratiska samhällsbygget."

Säkra en trygg äldreomsorg

Äldrenämnden och dess kontor har idag all anledning att noga se över sitt arbete med upphandlingar. I tisdags kväll beslutade nämndens presidium att riva upp ett tidigare beslut att ett litet, tidigare helt oprövat bolag skulle driva fyra vårdboenden i Uppsala kommun. Anledningen till att man nu river upp beslutet är bland annat att man inte fått in uppgifter om de ekonomiska ramarna för verksamheten och bedömningen nu är att företaget är för litet och inte klarar av att ta över vårdboendena.

Jag menar att det främsta målet för Äldrenämnden alltid måste vara att garantera en trygg omsorg av hög kvalitet till kommunens äldre. Upphandling är ett av många verktyg vi kan använda för att öka kvaliteten men vi socialdemokrater motsätter oss borgarnas ideologiska privatiseringsiver. Kommunen har en bra vårdgivare i form av Vård och bildning och det finns ingen anledning att konkurrensutsätta äldreomsorgen bara för sakens skull. Dessutom vill många äldre ha fler alternativ än bara privata aktiebolag att välja mellan när de får hemtjänst eller en plats på ett vårdboende.

Den borgerliga kommunledningen är ansvarig för att den väljer att prioritera oseriösa företag inom äldreomsorgen framför en bra och trygg vård för de äldre. Majoriteten har i fullmäktige förbundit sig vid en upphandlingspolicy som inte tillåter nämnderna att ställa tillräckligt höga och utförliga kvalitetskrav vid upphandling. Därför kräver vi nu att hela upphandlingspolicyn ändras så att äldrenämnden och andra nämnder i kommunen kan vara förvissade om att de har rätt att ställa de krav som de anser att de behöver för att säkra kvalitén i verksamheten.

Följande citat ur Uppsala kommuns upphandlingspolicy, antagen av fullmäktige, visar på problematiken:

”Det är viktigt att kommunen i sina upphandlingar strävar efter minskad byråkrati. Utgångspunkten ska vara att det varken uppfattas som tidskrävande eller komplicerat att delta i kommunens upphandlingar och att inga onödiga uppgifter eller beskrivningar efterfrågas. Detta är mycket viktigt för att få små och medelstora företag som anbudsgivare, företag som normalt har mycket begränsade resurser att avsätta för anbudsskrivande”.

Vi Socialdemokrater har tre krav på förändringar för att fortsättningsvis kunna säkra en trygg och bra omsorg för de äldre i Uppsala.

· Inför kvalitetsupphandlingar. Problemen med bristande kvalitet i vården och omsorgen kan inte enbart lösas med skärpta krav i förfrågningsunderlagen. Äldrenämndens lägstaprisupphandlingar leder till att vårdgivarna pressar sina anbud så till den grad att det påverkar omsorgens kvalitet negativt, bland annat genom för lite personal på vårdboenden. Vi Socialdemokrater ser hellre att vårdgivarna får konkurrera om kvaliteten till ett fast pris bestämt av nämnden.

· Sluta upp med experimentverkstan och revidera kommunens upphandlingspolicy! Kristdemokraternas Ebba Busch säger att Äldrekontoret ska skärpa kraven vid upphandlingar efter att äldrenämnden tvingats häva tilldelningen av fyra vårdboenden till Nordic Senior Service AB. Vad Kristdemokraternas kommunalråd inte säger är att den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige förbundit sig vid en upphandlingspolicy som inte medger utförliga krav vid upphandling. Detta för att gynna just små och oerfarna företag som Nordic Senior Services AB att komma in på marknaden. Ändras inte upphandlingspolicyn finns en risk att samma upphandlingsfiasko kommer att uppstå igen.

· Begränsa andelen vård och omsorg som ska konkurrensutsättas. Många privata vårdgivare i kommunen gör ett bra jobb för att erbjuda bästa möjliga vård och omsorg till kommuninvånarna. Med det sagt finns det ingen naturlag som säger att all vård och omsorg måste konkurrensutsättas. Upphandlingarna har också en baksida: De kostar pengar och tid och utsätter ofta både de äldre och vårdpersonalen för en oro. Kommunens egna verksamhet Vård och bildning har lång erfarenhet av att bedriva vård och omsorg och gör det till en god kvalitet. Därför menar vi att andelen vård och omsorg som konkurrensutsätts bör begränsas. Upphandling är inget mål i sig utan ett av många medel för att nå bättre kvalitet inom verksamheten.

Dags för fair trade i Uppsala

Idag skriver jag, tillsammans med Erik Pelling, på UNT debatt om att rättvisemärka Uppsala. På dagens sammanträde med Kommunstyrelsen röstade borgarna ner vårt förslag, men kampen fortsätter på kommunfullmäktige!

Här är hela artikeln:

"Visionen om en hållbar utveckling är en ledstjärna för socialdemokratisk politik. Hållbar utveckling handlar inte om att använda fina ord om miljö och klimat i en pappersprodukt som blir stående i någon bokhylla. Det handlar om att både ta och skapa möjligheter för att ställa om samhället i en långsiktigt uthållig och ansvarsfull riktning. En sådan möjlighet har Uppsalas kommunstyrelse i dag, men vi är oroade för att den inte kommer att tas.

På dagens sammanträde med kommunstyrelsen ligger ett förslag om att Uppsala ska ansöka om att bli en så kallad Fairtrade City. Det är en diplomering som organisationen Rättvisemärkt erbjuder kommuner som tillsammans med det lokala näringslivet och det civila samhället engagerar sig för etisk konsumtion och för ett bättre utbud av etiska varor i samhället i stort. Från socialdemokratiskt håll har vi drivit den här frågan länge och vi anser att det skulle vara ett viktigt steg för Uppsala att ta.

Vi är alla medvetna om att mänskliga rättigheter dagligen kränks och att anställdas arbetsförhållanden på många håll utgör en direkt hälsofara. Som en diplomerad rättvisemärkt kommun skulle Uppsala främja en framtidsinriktad miljöutveckling och goda arbetsvillkor. Vi skulle med emfas markera- och bidra i kampen mot lönedumpning, svartjobb, tvångsarbete, barnarbete, hälsovådlig arbetsmiljö, ekonomisk brottslighet, osund konkurrens och oseriösa företags försök att undkomma miljölagsstiftning. För den som på allvar anser sig vägledas av idén om en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling är det svårt att se några giltiga skäl till att inte vilja ställa sig bakom att dessa krav riktas på varor och tjänster som konsumeras inom kommunen.

Som Sveriges fjärde största kommun har Uppsala stora möjligheter att påverka och bidra i arbetet för klimatsmarta lösningar, mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor. Den offentliga upphandlingen i Uppsala kommun omsätter drygt två miljarder kronor varje år. Vår konsumentmakt är med andra ord stor. Med en klok och principiell inställning om att upphandlingen ska präglas av de kriterier som ovan nämnts utgör upphandlingen ett reellt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Låter vi däremot ett ideologiskt motstånd stå i vägen förlorar vi inte enbart en sådan möjlighet utan vi riskerar dessutom att gynna direkt motstridiga intressen. I riktlinjerna för Uppsala kommuns upphandling strök den borgerliga majoriteten under förra mandatperioden portalparagrafen om att upphandlingen ska främja en hållbar utveckling. Idag finns en möjlighet till rättelse.

Vi vet att det finns ett starkt tryck i den här frågan. Antalet rättvisemärkta städer i Sverige har fördubblats de senaste åren. Invånare i Uppsala har hört av sig och uppmanat kommunen att ansöka om att bli en Fair Trade city. Kommunens tjänstemän har nu ett färdigt förslag och pekar på flera positiva effekter med en diplomering utöver de direkta effekterna av en större respekt i produktionsledet för barnkonventionen, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och grundläggande fackliga rättigheter.

Allt det här känner den borgerliga majoriteten självfallet till. Ändå har frågan förhalats. Nu, fem år efter att bollen sattes i rullning, hänvisar man till att kostnaden för kommunstyrelsen är för hög. Satt i relation till en budget på 282 miljoner kronor vittnar det främst om en bristande vilja. Möjligheten att bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor i vår omvärld förefaller inte vara prioriterat.

Idag finns 40 rättvisemärkta städer i Sverige, däribland Malmö, Västerås, Örebro och Linköping. Vi hoppas att den borgerliga majoriteten omprövar sin hållning i frågan eller förklarar för Uppsalas invånare varför inte även vi ska vara med och ta vårt ansvar för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion."

Investera i folkhälsa

Socialdemokraternas arbete med folkhälsopolitik bottnar i en insikt i att Sverige är ett klassamhälle också på hälsans område och den stora ojämlikheten i hälsa har sin grund i samhällsförhållanden. Idag finns det fortfarande skillnader i hälsa mellan våra läns- och kommundelar och det finns skillnader i hälsa mellan åldrar och mellan kön. Många nyinvandrade svenskar har också ett sämre hälsotillstånd eller är märkta av flykten och tidigare upplevelser. Låginkomsttagare är också mer sjuka än höginkomsttagare och lågutbildade har generellt sämre hälsa än högutbildade. Kvinnor lever längre än män, men kvinnor drabbas i högre utsträckning av hälsobesvär. Svår värk och nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland kvinnor. För ensamstående kvinnor med barn är risken för ohälsa och hälsoproblem särskilt stor. Hälsan är alltså orättvist fördelad vilket innebär att folkhälsoarbete i grunden handlar om social rättvisa och att bekämpa klassklyftor.

Vi vill förbättra folkhälsan och minska ojämlikheten i hälsa och då krävs en bred förebyggande insats och åtgärder som förbättrar människors levnadsförhållanden. Det handlar till exempel om människors ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande, att ha ett meningsfullt och stimulerande jobb, en bra yttre miljö samt levnadsvanor som motion, kost, alkohol och tobak. För att utjämna de hälsoskillnader som finns krävs även särskilda insatser, riktade till riskgrupper. Det krävs således en bred, tvärsektoriell insats från alla politiska nivåer och en rad samhällsorgan för att nå de resultat vi vill åstadkomma.

Oroande ökning av barnfattigdomen i Uppsala

Uppgifterna om den ökande barnfattigdomen i Uppsala som Rädda Barnen presenterade idag måste tas på största allvar. Rädda Barnen visar att trenden med en minskad andel barn som lever i ekonomisk utsatthet har brutits. Mellan 2007 och 2008 ökade barnfattigdomen i Uppsala med 0,6 procentenheter till sammanlagt 10,4 procent. Hur den ekonomiska krisen har slagit under 2009 och 2010 är ännu inte känt.

Vi vet sedan tidigare att Uppsala är en stad med stora klyftor mellan olika stadsdelar och vi ser också en ökad segregation i skolorna. Nu har vi också fått svart på vitt att mer än vart tionde barn i Uppsala lever under knappa ekonomiska förhållanden. Det är naturligtvis inte acceptabelt.

Det är en paradox att vi trots att Uppsala är rikare än någonsin ser att klyftorna mellan de fattigaste och de rikaste barnen växer men det betyder inte att det måste vara så. Det ligger i allas intresse att vi lyckas pressa tillbaka barnfattigdomen. Regeringen har ett stort ansvar och en nationell handlingsplan mot barnfattigdomen vore verkligen på sin plats men vi har även en egen hemläxa att göra här i Uppsala.

Fattigdomen påverkar alla delar av de här barnens liv. Det sociala och ekonomiska utanförskapet resulterar ofta i sämre hälsa, sämre utbildning, en mindre aktiv fritid och ett liv under betydligt otryggare förhållanden än andra barn. Det här handlar i grunden om Uppsalas tillväxt, det är en stor förlust också ekonomiskt att så många barn får se sina handlingsmöjligheter beskurna. Redan på nästa kommunfullmäktige kommer vi socialdemokrater därför att lyfta frågan om hur vi kan minska barnfattigdomen.