Socialdemokraternas arbete med folkhälsopolitik bottnar i en insikt i att Sverige är ett klassamhälle också på hälsans område och den stora ojämlikheten i hälsa har sin grund i samhällsförhållanden. Idag finns det fortfarande skillnader i hälsa mellan våra läns- och kommundelar och det finns skillnader i hälsa mellan åldrar och mellan kön. Många nyinvandrade svenskar har också ett sämre hälsotillstånd eller är märkta av flykten och tidigare upplevelser. Låginkomsttagare är också mer sjuka än höginkomsttagare och lågutbildade har generellt sämre hälsa än högutbildade. Kvinnor lever längre än män, men kvinnor drabbas i högre utsträckning av hälsobesvär. Svår värk och nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland kvinnor. För ensamstående kvinnor med barn är risken för ohälsa och hälsoproblem särskilt stor. Hälsan är alltså orättvist fördelad vilket innebär att folkhälsoarbete i grunden handlar om social rättvisa och att bekämpa klassklyftor.
Vi vill förbättra folkhälsan och minska ojämlikheten i hälsa och då krävs en bred förebyggande insats och åtgärder som förbättrar människors levnadsförhållanden. Det handlar till exempel om människors ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande, att ha ett meningsfullt och stimulerande jobb, en bra yttre miljö samt levnadsvanor som motion, kost, alkohol och tobak. För att utjämna de hälsoskillnader som finns krävs även särskilda insatser, riktade till riskgrupper. Det krävs således en bred, tvärsektoriell insats från alla politiska nivåer och en rad samhällsorgan för att nå de resultat vi vill åstadkomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar