Kan vi få en skoldebatt nu?

I dagens UNT debatterar Ulrik Wärnsberg, Bengt Sandblad och jag skolfrågor.

"Den borgerliga alliansen är bekymrad över kunskapsresultaten i skolan. Det är även vi socialdemokrater. Nyligen har en konsultrapport om skolan presenterats för kommunen. Frågan är om den tillför något nytt? Rapporten består av cirka 40 sidor presentationsbilder. Innehållet som är baserat på intervjuer består av sedan tidigare kända kunskaper: ha tydliga politiska mål och prio­riteringar, satsa på det pedagogiska ledarskapet och gör strukturerade uppföljningar. Någon mer detaljerad förklaringsmodell presenteras inte. Inte heller vad skolan kan göra lokalt för att förbättra sina resultat.

Under den tid vi hade väljarnas förtroen­de att styra Uppsala hade kommunen en särskild av kommunfullmäktige fastställd skolplan. Där fanns de lokala politiska målen och prioriteringarna. En sådan saknas nu.

När den borgerliga alliansen tog över makten strök man alla lokala mål och prioriteringar med motiveringen att det endast skulle vara de nationella målen som skulle få finnas.

Skolan i dag har problem. Samtidigt som många elever har en bra skolgång med fantastiska insatser av lärare och övrig personal, så är det alltför många elever som inte klarar sin skolgång. Det är ett stort misslyckande att var tionde elev inte uppnår grundskolans krav på behörighet till gymnasiet samt att mellan var tredje och fjärde elev på gymnasiet inte fullföljer gymnasiet inom tre år.

Vad vi ser i skolan är sjunkande kunskapsresultat och att Sverige halkar efter i internationella mätningar som till exempel PISA.

Aktuell forskning pekar på att dessa försämrade kunskapsresultat till stor del beror på en ökad segregation mellan skolor. I den stora kunskapsöversikten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? som Skolverket presenterade under hösten 2009 pekas på fyra faktorer som förklarar de försämrade resultaten:

-Ökad segregering genom det fria skolvalet och friskolor, vilket har lett till större skillnader mellan skolorna och en minskad blandning av elever från olika bakgrunder. Därmed får föräldrarnas utbildningsbakgrund större betydelse. Den ökade segregeringen leder till sämre kunskapsresultat.

-Decentraliseringen av skolan som har inneburit att många kommuner infört en skolpeng lika för alla elever.

Här i Uppsala har vi en mycket bra resursfördelningsmodell som tar hänsyn till olika elevers behov och förutsättningar. Modellen infördes under vår majoritet och har gång efter annan kraftigt ifrågasatts. Nu väcker den uppmärksamhet bland andra kommuner i riket.

-Den ökade differentieringen där det blir allt vanligare med olika särlösningar. Att elever indelas i nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper som ofta kan verka stigmatiserande och inte alltid utgår från den enskilda elevens behov. Dessutom kan detta inverka negativt på kamrateffekten och lärarens förväntningar på eleven. Omfattande forskning har visat att detta har stor betydelse för elevernas prestationer.

-En ökad individualisering i undervisningen som innebär mer arbete på egen hand för eleven och mindre lärarledd undervisning i helklass.

Även detta innebär att föräldrarnas utbildning och studietraditionen i hemmet blir mer avgörande för hur eleverna ska klara sin skolgång. Detta ska inte förväxlas med den viktiga individanpassningen som innebär att undervisningen organiseras utifrån elevens individuella förutsättningar och behov.

Dessa frågeställningar och problem berörs över huvud taget inte i den nu aktuella konsultrapporten. Vill man skapa landets bästa skola måste man börja med att förstå var problemen finns.

Detta verkar den borgerliga alliansen sakna förmåga att göra. Deras politik har steg för steg förstärkt just de mekanismer som leder till sämre stöd i skolan och sämre resultat. Vi behöver förbättrade resurser och en förbättrad styrning av skolan, inte fler konsultrapporter. Vi vill uppmana kommunfullmäktiges ordförande att anordna en särskild debatt kring skolfrågor med fullmäktige. Uppsalas elever och lärare är värda det."