Jag har nu precis avslutat en allmänpolitisk debatt på Fyrisskolan. Aulan fylldes två gånger under förmiddagen av samhällsintresserade och engagerade ungdomar som fick fråga ut oss kommunalpolitiker.
Många av frågorna kom att handla om invandrings- och flyktingpolitik med udden riktad mot Sverigedemokraterna. Debatten visade tydligt att det finns en skarp gräns mellan oss övriga sju partier och SD. Och det var också väldigt tydligt på elevernas frågor och kommentarer att de inte ställde upp på SD:s syn på politiken utan istället stod för en human och solidarisk flyktingpolitik.
För mig var det viktigt att under debatten förmedla att vi socialdemokrater vill satsa på barnen och de unga, att vi vill bygga fler bostäder och att vi står för en hållbar utveckling. Vi vill skapa ett samhälle där alla får plats och där alla behövs. Det är vår vision för framtiden.
onsdag 26 oktober 2011
fredag 21 oktober 2011
Politik för framtiden med S
I dagens UNT skriver jag och Erik Pelling följande svar på en artikel från två moderata företrädare:
Robin Kronvall och Christoper Lagerkvist (båda M) är nyfikna på vår politik (UNT 14/10). Det intresset välkomnar vi. Socialdemokraternas politiska linje för Uppsala kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje gemensam skattekrona i arbetet med att möta de problem som kommunens invånare ser. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand.
Uppsala är i många avseenden en fantastisk kommun att bo och leva i. Samtidigt har vi flera stora utmaningar framför oss. Det handlar bland annat om att komma till bukt med den höga ungdomsarbetslösheten, som till stor del orsakas av att många i dag hoppar av gymnasiet. Vår ambition är att alla unga ska ta en gymnasieexamen. Förutsättningarna för det skapar vi i förskolan och grundskolan.
Får vi fler unga att komma motiverade till gymnasiet kommer fler också att klara studierna. Därigenom läggs grunden för att fler människor i alla avseenden ska kunna vara delaktiga i samhället. Vi vet hur viktigt det är att få in den där första foten på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Därför vill vi erbjuda alla ungdomar i nian på högstadiet samt i ettan och tvåan på gymnasiet ett feriearbete.
En grundförutsättning för att nå ett Uppsala där fler har möjlighet att både jobba eller studera vid något av våra två universitet är att det finns någonstans att bo. Därför behövs det fler nya lägenheter, såväl hyresrätter som bostadsrätter, för studenter som flyttar hit, unga som flyttar hemifrån och för dem som lämnar sina hus men vill bo kvar i området. Med egen mark i strategiska lägen får kommunen bättre förutsättningar att tillsammans med andra markägare och exploatörer bygga bort bostadsbristen och främja näringslivsklimatet i Uppsala.
Tidiga insatser i skolan, bekämpning av ungdomsarbetslösheten och fler bostäder för att främja jobb, tillväxt och välfärd – det är några av Socialdemokraternas mest prioriterade frågor i Uppsala.
Robin Kronvall och Christoper Lagerkvist (båda M) är nyfikna på vår politik (UNT 14/10). Det intresset välkomnar vi. Socialdemokraternas politiska linje för Uppsala kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje gemensam skattekrona i arbetet med att möta de problem som kommunens invånare ser. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand.
Uppsala är i många avseenden en fantastisk kommun att bo och leva i. Samtidigt har vi flera stora utmaningar framför oss. Det handlar bland annat om att komma till bukt med den höga ungdomsarbetslösheten, som till stor del orsakas av att många i dag hoppar av gymnasiet. Vår ambition är att alla unga ska ta en gymnasieexamen. Förutsättningarna för det skapar vi i förskolan och grundskolan.
Får vi fler unga att komma motiverade till gymnasiet kommer fler också att klara studierna. Därigenom läggs grunden för att fler människor i alla avseenden ska kunna vara delaktiga i samhället. Vi vet hur viktigt det är att få in den där första foten på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Därför vill vi erbjuda alla ungdomar i nian på högstadiet samt i ettan och tvåan på gymnasiet ett feriearbete.
En grundförutsättning för att nå ett Uppsala där fler har möjlighet att både jobba eller studera vid något av våra två universitet är att det finns någonstans att bo. Därför behövs det fler nya lägenheter, såväl hyresrätter som bostadsrätter, för studenter som flyttar hit, unga som flyttar hemifrån och för dem som lämnar sina hus men vill bo kvar i området. Med egen mark i strategiska lägen får kommunen bättre förutsättningar att tillsammans med andra markägare och exploatörer bygga bort bostadsbristen och främja näringslivsklimatet i Uppsala.
Tidiga insatser i skolan, bekämpning av ungdomsarbetslösheten och fler bostäder för att främja jobb, tillväxt och välfärd – det är några av Socialdemokraternas mest prioriterade frågor i Uppsala.
onsdag 19 oktober 2011
Rundabordssamtal om innovation
Innovationsbroturnén är en serie rundabordssamtal runt om i Sverige för att diskutera innovationer och framtidens tillväxtföretag samt göra inspel till Forsknings- och innovationsstrategin. Innovationsbron är inbjudare och Näringsdepartementet deltar samt aktörer från regionerna.
Här i Uppsala träffades vi imorse och efter en frukostmacka hade vi två intensiva timmar då vi diskuterade:
-Hur kan vi säkra ett kvalificerat flöde av nya innovativa affärsidéer?
-Hur utvärderar vi affärsidéer som har potential att bli tillväxtföretag?
-Finns idag kända tillväxthinder varför tidiga start-ups inte växer?
-Samarbetar vi idag optimalt för att maximera utväxling av de insatser vi gör?
Vi identifierade ett antal utmaningar, bland annat att flöden av intressanta affärsidéer i tidig verifieringsfas kraftigt har minskat, att det tidiga såddkapitalet inte räcker samt internationalisering – hur får vi omogna företag att ta steget ut på en internationell marknad.
Vad är då innovation? Jo, nya sätt att skapa värde, nya lösningar på ett behov eller en efterfrågan.
Varför är innovation viktigt? För att möta globala samhällsutmaningar krävs nytänkande. Innovationer ger jobb och konkurrenskraft åt Sverige i en global kunskapsekonomi. Och det är ett sätt att även i framtiden leverera samhällstjänster med kvalitet och effektivitet, när vi har stora åtaganden men begränsat med resurser.
Det jag framförallt tar med mig från dagens möte är tre saker.
Det första handlar om finansiering. Den så kallade "Dödens dal" har vuxit, det vill säga att företag i start-up fasen har väldigt svårt att få tag i finansiering. Hur kan vi få mer kapital överhuvudtaget in i systemet och hur kan vi attrahera mer privat kapital?
Den andra frågan handlar om jämställdhet – var tar de kvinnliga idéerna vägen? Fördelningar av såddfinansieringsinsatser visar tydligt att det är en överväldigande majoritet av män som får finansiering. Vad ska vi ha för strategi för att kunna använda oss av den outnyttjade potential som kvinnor utgör?
Och till sist - blanda inte ihop innovationspolitik med regionalpolitik. Om loket tappar energi så drabbar det hela landet. Det är tydligt att Uppsala är förfördelat i de innovationsfinansieringssystem som finns. Det finns någon tanke om att det går så bra för Uppsala i alla fall och vi får därför klara oss själva. Men vi var eniga på mötet idag att om man ska få en god skörd bör man vattna där det växer. Och Uppsala växer!
Här i Uppsala träffades vi imorse och efter en frukostmacka hade vi två intensiva timmar då vi diskuterade:
-Hur kan vi säkra ett kvalificerat flöde av nya innovativa affärsidéer?
-Hur utvärderar vi affärsidéer som har potential att bli tillväxtföretag?
-Finns idag kända tillväxthinder varför tidiga start-ups inte växer?
-Samarbetar vi idag optimalt för att maximera utväxling av de insatser vi gör?
Vi identifierade ett antal utmaningar, bland annat att flöden av intressanta affärsidéer i tidig verifieringsfas kraftigt har minskat, att det tidiga såddkapitalet inte räcker samt internationalisering – hur får vi omogna företag att ta steget ut på en internationell marknad.
Vad är då innovation? Jo, nya sätt att skapa värde, nya lösningar på ett behov eller en efterfrågan.
Varför är innovation viktigt? För att möta globala samhällsutmaningar krävs nytänkande. Innovationer ger jobb och konkurrenskraft åt Sverige i en global kunskapsekonomi. Och det är ett sätt att även i framtiden leverera samhällstjänster med kvalitet och effektivitet, när vi har stora åtaganden men begränsat med resurser.
Det jag framförallt tar med mig från dagens möte är tre saker.
Det första handlar om finansiering. Den så kallade "Dödens dal" har vuxit, det vill säga att företag i start-up fasen har väldigt svårt att få tag i finansiering. Hur kan vi få mer kapital överhuvudtaget in i systemet och hur kan vi attrahera mer privat kapital?
Den andra frågan handlar om jämställdhet – var tar de kvinnliga idéerna vägen? Fördelningar av såddfinansieringsinsatser visar tydligt att det är en överväldigande majoritet av män som får finansiering. Vad ska vi ha för strategi för att kunna använda oss av den outnyttjade potential som kvinnor utgör?
Och till sist - blanda inte ihop innovationspolitik med regionalpolitik. Om loket tappar energi så drabbar det hela landet. Det är tydligt att Uppsala är förfördelat i de innovationsfinansieringssystem som finns. Det finns någon tanke om att det går så bra för Uppsala i alla fall och vi får därför klara oss själva. Men vi var eniga på mötet idag att om man ska få en god skörd bör man vattna där det växer. Och Uppsala växer!
tisdag 18 oktober 2011
Det ekonomiska läget
Det ekonomiska läget ser allt mer bekymmersamt ut för Uppsala. Skuldkrisen i Europa har vandrat in i svensk ekonomi och vår produktion krymper. På arbetsmarknaden ser vi en försämring, istället för en svag förbättring som tidigare prognoser sa, och det slår direkt mot antalet arbetade timmar och vårt skatteunderlag. Utöver det har vi nu i Uppsala en för hög nettokostnadsutveckling och vi har underskattat pensionskostnaderna.
Sammantaget betyder det här att vi går in i 2012 med betydligt sämre förutsättningar än de vi räknade med när budgeten antogs i juni. Dom senaste prognoserna säger att vi tappar i storleksordningen 75 miljoner kronor jämfört med budget.
I det här läget vore det att ta ansvar om vi reviderade budgeten inför nästa år och tydligt visar våra prioriteringar och var vi vill lägga det lilla reformutrymme som finns kvar.
Sammantaget betyder det här att vi går in i 2012 med betydligt sämre förutsättningar än de vi räknade med när budgeten antogs i juni. Dom senaste prognoserna säger att vi tappar i storleksordningen 75 miljoner kronor jämfört med budget.
I det här läget vore det att ta ansvar om vi reviderade budgeten inför nästa år och tydligt visar våra prioriteringar och var vi vill lägga det lilla reformutrymme som finns kvar.
torsdag 13 oktober 2011
Mayors for Peace
Städerna Hiroshima och Nagasaki anfölls med atombomber år 1945. Hiroshimas borgmästare Takeshi Araki tog år 1982 initiativ till att bilda ett nätverk av städer och kommuner över hela världen med budskapet: Aldrig mer ska invånarna i en stad utsättas för sådana fasansfulla lidanden som drabbade Hiroshima och Nagasaki. Nätverket kallas Mayors for Peace
http://www.mayorsforpeace.org och har idag ca 5000 anslutna städer och kommuner över hela världen. Syftet med Mayors for Peace är att föra fram kravet att vi i det civila samhället vill slippa hotet om kärnvapenkrig. Därför måste kärnvapnen tagas ur funktion. Mayors for Peace är en registrerad NGO vid FN och har konsultativt stastus i ECOSOC.
Det finns fortfarande ca 20.000 kärnvapen i världen, varav minst 2000 i högsta beredskap. Ett kärnvapenkrig någonstans i världen, även långt borta från Sverige, skulle få direkt kännbara effekter även för invånarna här i Sverige. Hittills har 22 svenska kommuner anslutit sig till detta upprop. Den senaste var Norrköpings kommun. Anslutningen medför inga förpliktelser av något slag.
Under eftermiddagen idag anordnades ett möte för att beskriva verksamheten lite närmare. De som inbjöd till dagens möte har sedan många år varit engagerade i freds-och antikärnvapenarbete och ville informera om Mayors for Peace och varför de anser det vara dags för Uppsala kommun att ansluta sig till detta nätverk. Tackade ja till inbjudan och deltog på mötet gjorde jag och Anna-Karin Westerlund (M) och vi var både överens om att det var ett viktigt initiativ och något som verkligen passar in i bilden av Uppsala som Fredsstad.
Samtalen om detta kommer fortsätta. Och det är viktigt. För något som kan tyckas vara ett ganska litet steg för Uppsala kan vara ett viktigt steg i arbetet för ökad fred, demokrati och för vår gemensamma säkerhet.
http://www.mayorsforpeace.org och har idag ca 5000 anslutna städer och kommuner över hela världen. Syftet med Mayors for Peace är att föra fram kravet att vi i det civila samhället vill slippa hotet om kärnvapenkrig. Därför måste kärnvapnen tagas ur funktion. Mayors for Peace är en registrerad NGO vid FN och har konsultativt stastus i ECOSOC.
Det finns fortfarande ca 20.000 kärnvapen i världen, varav minst 2000 i högsta beredskap. Ett kärnvapenkrig någonstans i världen, även långt borta från Sverige, skulle få direkt kännbara effekter även för invånarna här i Sverige. Hittills har 22 svenska kommuner anslutit sig till detta upprop. Den senaste var Norrköpings kommun. Anslutningen medför inga förpliktelser av något slag.
Under eftermiddagen idag anordnades ett möte för att beskriva verksamheten lite närmare. De som inbjöd till dagens möte har sedan många år varit engagerade i freds-och antikärnvapenarbete och ville informera om Mayors for Peace och varför de anser det vara dags för Uppsala kommun att ansluta sig till detta nätverk. Tackade ja till inbjudan och deltog på mötet gjorde jag och Anna-Karin Westerlund (M) och vi var både överens om att det var ett viktigt initiativ och något som verkligen passar in i bilden av Uppsala som Fredsstad.
Samtalen om detta kommer fortsätta. Och det är viktigt. För något som kan tyckas vara ett ganska litet steg för Uppsala kan vara ett viktigt steg i arbetet för ökad fred, demokrati och för vår gemensamma säkerhet.
måndag 10 oktober 2011
En rörelse som vill förändra samhället
En dag som denna, när en förundersökning är inledd mot vår partiordförande Håkan Juholt med anledning av hyresersättningar från Riksdagsförvaltningen, vill jag helst bara dra en filt över huvudet och ta en paus i det politiska arbetet. Så kändes det fram till när representantskapet i Uppsala Arbetarekommun började. När mötet inleddes höll först vår ordförande Anita Berger ett minnesord över flera avlidna partikamrater, vänner som gjort en fantastisk insats i partiet och inom fackföreningsrörelsen. Hon följdes av Mattias Kristenson, SSU, som talade om Utöya och alla de unga AUFarna som förlorade livet när de kämpade för demokrati och en bättre värld.
Så låt nu inte mediadrevet mot vår partiordförande sätta stopp för vårt politiska arbete. Vi är en rörelse som vill förändra samhället och vi måste kunna hålla ihop när det blåser. Låt oss nu hålla fokus på de politiska frågorna och fortsätta samtalen med väljarna om våra framtidsvisioner. Och låt oss vara rädda om varandra.
Så låt nu inte mediadrevet mot vår partiordförande sätta stopp för vårt politiska arbete. Vi är en rörelse som vill förändra samhället och vi måste kunna hålla ihop när det blåser. Låt oss nu hålla fokus på de politiska frågorna och fortsätta samtalen med väljarna om våra framtidsvisioner. Och låt oss vara rädda om varandra.
onsdag 5 oktober 2011
S-budget 2012
Äntligen!
Idag har det socialdemokratiska förslaget till budget för 2012 presenterats. Efter mycket spekulationer i media och rykten så är det klart. Och det känns jätteskönt. En enig riksdagsgrupp presenterar ett budgetförslag med mycket omfattande investeringar för en kunskapsbaserad ekonomi. Det är genom investeringar i utbildning, infrastruktur och bostäder som vi bygger Sverige starkt för framtiden och nya jobb skapas.
För Uppsalas del vill jag särskilt framhålla några punkter i budgetförslaget.
Det första handlar om en ökad strategisk samverkan mellan näringsliv och forskning och en ny riskkapitalfond på tre miljarder kronor. I alla diskussioner som rör innovationer och hur vi kan främja framväxten av nya företag så nämns bristen på riskkapital. Att satsa på mer samverkan och att tillföra mer kapital är helt rätt och är en av de viktiga pusselbitarna för att främja näringslivsklimatet och att öka tillväxten.
Det starka fokuset på utbildning är också glädjande. Det handlar dels om fler platser inom högskolan och vuxenutbildningen och dels om en kvalitetssatsning inom skolan genom kompetensutveckling av och kärriärvägar för lärare och utveckling av skolledarrollen.
Vidare finns förslag på investeringar i det moderna urbana transportsystemet. Utbyggd tunnelbana och ökad kapacitet i järnvägssystemet är välkomna satsningar för oss i Uppsala.
Skattestimulanser för investeringar i hyres- och studentlägenheter och lånegarantier för upprustningar och energieffektiviseringar av hyreslägenheter ligger också helt i linje med vad vi i Uppsala menar är viktigt för att möta det behov vi ser.
Stöd till lokala klimatinvesteringar, nytt system för miljöbilsbonus och stöd för utveckling av solenergi är viktiga delar i omställningen till ett hållbart samhälle.
Arbetet med att ta fram åtgärder för att utrota barnfattigdomen har startats på allvar i partiet och i budgetförslaget finns ett antal åtgärder som är väldigt viktiga, målet om full sysselsättning, höjt underhållsstöd, kraftfulla åtgärder för dem som är överskuldsatta och stimulanser för kommunerna att sänka avgifterna i kultur- och musikskolan.
I Uppsala har vi socialdemokrater lyft frågan om rätten till heltid och en barnomsorg på obekväm arbetstid. I budgetförslaget finns nu förslag om lagstiftning om rätt till heltid och stimulanspengar till kommuner som ordnar barnomsorg på obekväm arbetstid.
Äntligen!
Idag har det socialdemokratiska förslaget till budget för 2012 presenterats. Efter mycket spekulationer i media och rykten så är det klart. Och det känns jätteskönt. En enig riksdagsgrupp presenterar ett budgetförslag med mycket omfattande investeringar för en kunskapsbaserad ekonomi. Det är genom investeringar i utbildning, infrastruktur och bostäder som vi bygger Sverige starkt för framtiden och nya jobb skapas.
För Uppsalas del vill jag särskilt framhålla några punkter i budgetförslaget.
Det första handlar om en ökad strategisk samverkan mellan näringsliv och forskning och en ny riskkapitalfond på tre miljarder kronor. I alla diskussioner som rör innovationer och hur vi kan främja framväxten av nya företag så nämns bristen på riskkapital. Att satsa på mer samverkan och att tillföra mer kapital är helt rätt och är en av de viktiga pusselbitarna för att främja näringslivsklimatet och att öka tillväxten.
Det starka fokuset på utbildning är också glädjande. Det handlar dels om fler platser inom högskolan och vuxenutbildningen och dels om en kvalitetssatsning inom skolan genom kompetensutveckling av och kärriärvägar för lärare och utveckling av skolledarrollen.
Vidare finns förslag på investeringar i det moderna urbana transportsystemet. Utbyggd tunnelbana och ökad kapacitet i järnvägssystemet är välkomna satsningar för oss i Uppsala.
Skattestimulanser för investeringar i hyres- och studentlägenheter och lånegarantier för upprustningar och energieffektiviseringar av hyreslägenheter ligger också helt i linje med vad vi i Uppsala menar är viktigt för att möta det behov vi ser.
Stöd till lokala klimatinvesteringar, nytt system för miljöbilsbonus och stöd för utveckling av solenergi är viktiga delar i omställningen till ett hållbart samhälle.
Arbetet med att ta fram åtgärder för att utrota barnfattigdomen har startats på allvar i partiet och i budgetförslaget finns ett antal åtgärder som är väldigt viktiga, målet om full sysselsättning, höjt underhållsstöd, kraftfulla åtgärder för dem som är överskuldsatta och stimulanser för kommunerna att sänka avgifterna i kultur- och musikskolan.
I Uppsala har vi socialdemokrater lyft frågan om rätten till heltid och en barnomsorg på obekväm arbetstid. I budgetförslaget finns nu förslag om lagstiftning om rätt till heltid och stimulanspengar till kommuner som ordnar barnomsorg på obekväm arbetstid.
Äntligen!
tisdag 4 oktober 2011
Framtidsfrågor
Jag började dagen med frukost och planering i Stadshuset tillsammans med Rahima Ortac och Mattias Kristenson från SSU. Vi pratade om våra viktiga framtidsfrågor; utbildning, bostäder och sysselsättning, och hur vi kan jobba bättre tillsammans.Är du SSU:are eller Laboremit? Kom gärna med i vårt samarbete för framtiden!
Investera i utbildning
Politik är att vilja, och att välja. När Sverige befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation är det viktigt att politiken gör kloka val. Vi socialdemokrater anser att politiken ska koncentrera sig på de åtgärder som ställer om Sverige till en globalt konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi. Den kunskapsbaserade ekonomin börjar i en skola där alla barn lyckas och den förutsätter att alla människor har möjlighet att utbilda och vidareutbilda sig.
Resultaten i skolan har sjunkit fem år i rad och försämringarna sker samtidigt som likvärdigheten i skolan minskar. Elevernas sociala bakgrund spelar allt större roll för hur bra det går för eleverna.
Ingen skola kan vara bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. Vi socialdemokrater vill därför höja resultaten i skolan genom att investera i lärarnas kompetens. Det ska gå att göra karriär som lärare. Den som tar på sig ett extra ansvar för att höja resultaten i skolan ska premieras för det. För att vända utvecklingen i skolan måste också rektorer få mer tid till att fokusera på sin roll som pedagogisk ledare. Sammantaget investerar vi Socialdemokrater i vår skuggbudget i Riksdagen 2,4 miljarder miljoner kronor 2012-2015 utöver regeringens nivå för att höja resultaten i skolan.
Det är bara drygt 75 procent eleverna som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år. I detta allvarliga läge har regeringen föreslagit kraftiga budgetnedskärningar på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor 2012. Vi accepterar inte regeringens nedskärning och investerar istället lika mycket i gymnasieskolan.
Alla ansvariga regeringar måste kunna svara på frågan av vad vi ska leva i framtiden. Vårt svar är av kunskap och kreativitet. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. När företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Vi investerar därför i 36 200 fler studieplatser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola.
Att satsa på fler studieplatser på högskolor och universitet är dock inte tillräckligt. Kvaliteten i utbildningen behöver också höjas, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap som ofta har så lite som fyra timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Möjligheterna till praktik behöver också öka och vi investerar därför 300 miljoner kronor årligen i högre kvalitet i högskolan.
Med de låga utbildningspolitiska mål som regeringen har är det begripligt att de satsar på en sänkt restaurangmoms. Men det är inte försvarbart. Regeringen avstår från att investera i det som bygger Sverige starkt. För oss socialdemokrater är valet enkelt. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå i hela befolkningen. Vi väljer därför att investera i utbildning.
Resultaten i skolan har sjunkit fem år i rad och försämringarna sker samtidigt som likvärdigheten i skolan minskar. Elevernas sociala bakgrund spelar allt större roll för hur bra det går för eleverna.
Ingen skola kan vara bättre än kvaliteten på dess lärare. Lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. Vi socialdemokrater vill därför höja resultaten i skolan genom att investera i lärarnas kompetens. Det ska gå att göra karriär som lärare. Den som tar på sig ett extra ansvar för att höja resultaten i skolan ska premieras för det. För att vända utvecklingen i skolan måste också rektorer få mer tid till att fokusera på sin roll som pedagogisk ledare. Sammantaget investerar vi Socialdemokrater i vår skuggbudget i Riksdagen 2,4 miljarder miljoner kronor 2012-2015 utöver regeringens nivå för att höja resultaten i skolan.
Det är bara drygt 75 procent eleverna som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år. I detta allvarliga läge har regeringen föreslagit kraftiga budgetnedskärningar på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor 2012. Vi accepterar inte regeringens nedskärning och investerar istället lika mycket i gymnasieskolan.
Alla ansvariga regeringar måste kunna svara på frågan av vad vi ska leva i framtiden. Vårt svar är av kunskap och kreativitet. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. När företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Vi investerar därför i 36 200 fler studieplatser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola.
Att satsa på fler studieplatser på högskolor och universitet är dock inte tillräckligt. Kvaliteten i utbildningen behöver också höjas, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap som ofta har så lite som fyra timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Möjligheterna till praktik behöver också öka och vi investerar därför 300 miljoner kronor årligen i högre kvalitet i högskolan.
Med de låga utbildningspolitiska mål som regeringen har är det begripligt att de satsar på en sänkt restaurangmoms. Men det är inte försvarbart. Regeringen avstår från att investera i det som bygger Sverige starkt. För oss socialdemokrater är valet enkelt. Tillväxt och välfärd förutsätter en hög utbildningsnivå i hela befolkningen. Vi väljer därför att investera i utbildning.
måndag 3 oktober 2011
Krav på ett offensivt bostadspaket
Jag och Erik Pelling efterlyser idag en kraftfull satsning på bostadsbyggande inför presentationen av S-skuggbudgeten i Riksdagen. Uppmaningen till Tommy Waidelich kan du läsa på Politikerbloggen eller på SVT Debatt.
Barnrättsveckan
Idag är det internationella barndagen och hela den här veckan uppmärksammar Uppsala kommun Barnrättsveckan.Under förmiddagen idag har jag samtalat om barns situation i Uppsala med Anna Hedh, EU-parlamentariker (S) och Ida Bylund Lindman, Barnombudsman i Uppsala.
Frågorna är många och alla oerhört angelägna. Den ökande barnfattigdomen, hur man jobbar med barn som utsätts för olika övergrepp, barnkonventionen som svensk lag, barnkonsekvensanalyser för att bara nämna några.
Frågan om barns rättigheter och uppväxtvillkor är för mig den viktigaste politiska frågan. Vill du vara med och arbeta med dessa frågor? Hör i så fall av dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)